Nyheter

  1. Vi välkomnar Cindy kompressionsbody!

    Vår nya kompressionsbody har äntligen kommit in på lager och vill ut och göra skillnad. Den populära serien med stickade kompressionsplagg kompletteras nu alltså med bodyn Cindy.

    Precis som de andraplaggen i serien har Cindy tagits fram för att ge kompression och stöd och därmed snabbare och mer behaglig läkning. Gemensamt för alla plaggen är också det sömlösa materialet, 4-vägs stretchen och de formstickade zonerna. Cindy är dock först ut med sin beige färg.

    Cindy behandlar stuss (BBL), höfter, buk, lår och rygg. Cindy har: - justerbara axelband som kan fästas både mitt fram eller i sidorna. - Unika formstickade zoner över stuss gör bodyn lämplig vid stussförstoring (BBL) och stusslyft. - Hysk- och haköppningen i sidorna är i 3 steg för enkel på- och avtagning och justering. - Formstickad för att följa kroppens kontur. Bodyn är latexfri och finns i XS-2XL. - En smart omlottöppning är gömd i grenen, men ger ändå kompression i området. En kisstratt kan underlätta toalettbesöket ytterligare.

    Läs mer om Cindy kompressionsbody.

    Läs mer
  2. Helena Peters och NordiCare får pris som "Årets Företagare" i Höganäs kommun

    Den 12 maj hölls årets företagsfest i Höganäs. Festen arrangeras av Företagarna Höganäs och Höganäs kommun för att uppmärksamma Höganäs och Kullabygdens företagare. Pris delas ut i 3 kategorier, där "Årets företagare" är den mest prestigefyllda.
     

    I år tog Helena Peters och NordiCare hem vinsten "Årets företagare" med motiveringen "De har ett stort sortiment som ständigt växer och ett starkt fokus på kvalitet, funktion och miljö. Kunderna som handlar kan vara både du och jag, men även stora kända institutioner ute i Europa. Får de själva välja står kundens behov alltid överst, och det märks – 94% av de 1000 omdömena säger "Utmärkt". Ett knä, en höft, ett bröst, det här företaget vann i år vår röst! Vinnaren är ett lokalt medtechföretag, som med fokus på innovation, trygghet och expertis har byggt upp ett fint och välmående företag, som vi i Höganäs och Kullabygden kan vara extra stolta över att få ha hos oss."

     


     

    Läs mer
  3. Ryggont vid graviditet

     

    Mer än varannan kvinna lider av smärta i ryggen under graviditeten. Den främsta orsaken är de stora förändringarna i kroppen som till exempel tryck från livmoder, viktuppgång, förändrad hållning och hormonell påverkan. Smärta i ländryggen är vanligast och börjar ofta mellan vecka 24 och 36 under graviditeten.

    10 tips för att lindra smärtan i ryggen

     

     Det finns olika sätt att försöka lindra ryggsmärtan. Rådfråga en sjukgymnast eller barnmorska om vad som är bäst för just dig. Här är 10 tips på vad du kan prova själv.

     

    - Se till att ha stöd för ryggen när du sitter eller ligger ner. En kudde kan ge bra support.

     

    - Variera din stå- och sittställning, gärna redan innan du får ont för att förebygga smärta.

     

    - Träning och fysisk aktivitet är bra för ryggen. Promenader, cykling, vattengympa, gravidträning eller simning är bra träningsformer för gravida. Träna gärna upp magen för att stärka upp ryggen.

     

    - Försök att ha en rak hållning i vardagens alla sysslor.

    - Ett ryggstöd eller ryggbälte ger avlastning, smärtlindring och reducerar tyngdpunktsförflyttningen. Stödet gör det dessutom enklare för dig att vara aktiv.

    - Värme kan lindra smärtan. Prova att lägga en vetekudde eller annat varmt mot det onda.

    - Undvik tunga lyft och att böja ryggen långt ner efter saker. Böj hellre på benen.

    - Använd fotriktiga och stabila skor.

    - Lindrig massage kan minska smärtan.

    - Ligg ner då och då, gärna på sidan med böjda ben.

     

    Läs fler atiklar om din kropp i samband med graviditet

    Läs mer
  4. Kroppen efter en förlossning

    Graviditet och förlossning innebär en stor påfrestning på kroppen och det kan ibland ta lite tid för kroppen att återhämta sig. Läkningsprocessen sköts naturligt av kroppen själv, men träning och aktivitet är att rekommendera för att stärka upp mage och muskler. Tuffare konditionsträning såsom gympa, löpning eller ridning bör dock vänta ca två månader. Det är också viktigt att tänka på hållningen den första tiden, när musklerna är lite svagare. Tänk på höjden på skötbordet och barnvagnen och försök komma ihåg att hålla ryggen rak och sänka axlarna.

    Gördel avlastar och smärtlindrar

     

    För att avlasta en försvagad buk blir många nyblivna mammor hjälpta av att använda en stöttande gördel. Gördeln stödjer buken och hjälper magmuskulaturen att dra ihop sig efter graviditeten. Särskilt efter ett kejsarsnitt ger en gördel effektiv och biverkningsfri smärtlindring, samtidigt som den avlastar ärret efter snittet. En gördel över ett buksnitt gör också att hosta och skratt ger mindre obehag. Använd gördeln med fördel direkt efter förlossningen och fram tills att musklerna hunnit dra ihop sig. Kombinationen träning och gördel kan alltså hjälpa kroppen att komma tillbaka efter förlossningen genom effektivt stöd över operationssår och uttänjd muskulatur.

     

    Välj rätt gördel

     

    Det finns gördlar som ger ett lätt lyft under magen och passar rundare magar som inte gått tillbaka efter graviditet. Andra gördlar passar lite mindre magar, de formar sig runt bål och buk och går att anpassa efter att kroppen förändras. Så se till att välja den gördeln som passar just dig.

     

    Läs fler atiklar om din kropp i samband med graviditet

    Läs mer
  5. Foglossning vid graviditet

    När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder inför förlossningen. Detta kallas foglossning eller bäckensmärta och medför ofta att man får ont i höfter, skinkor, korsrygg eller blygdbenet. Besvären brukar börja i mitten av graviditeten och är oftast värre senare på dagen eller efter att man varit aktiv.

     

    Upp mot 73% av alla gravida kvinnor får bäckensmärta, även kallad foglossning, under sin graviditet. Detta upplever många som begränsande och jobbigt och kan i vissa fall även leda till sjukskrivning. Men det finns enkla och effektiva sätt att lindra smärtan. Prata med din barnmorska eller en fysioterapeut för råd och tips vid ihållande smärta.

     

    10 tips för att lindra bäckensmärta

     

      • Rör på dig, utan att det gör ont. Det finns specifika träningsprogram och övningar för gravida.
      • Variera ställning från sittande och stående så ofta det går, för att minska belastningen i ryggen.
      • Använd ett bäckenbälte, det ger de allra flesta en omedelbar smärtlindring.
      • Träna upp rygg- och magmuskler så att de kan stödja och avlasta bäckenet. Undvik dock träning och övningar som är olämpliga vid graviditet.
      • Ta korta promenader ofta och med små steg.
      • Håll ryggen så rak som möjligt i vardagliga moment som när du klär på dig.
      • Sätt båda fötterna på samma trappsteg när du går i trappor.
      • Använd bekväma skor som ger stöd och svikt.
      • Prova att placera en kudde mellan dina knän eller under magen när du sover på sidan för att minska belastningen på bäckenet. Kudde kan också placeras vid ryggändslutet när du sitter ner.
      • Undvik att sitta med benen i kors eller skräddarställning.

    Läs mer
  6. Krävs operation vid ljumskbråck?

     

    Ljumskbråck är en vanlig typ av bråck hos män och upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Bråcket orsakas av en svaghet i bukväggen som i sin tur leder till en utbuktning av bukorganen genom bukväggen. En av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet och det ger ofta lindriga besvär eller värk för den som drabbas, men idag finns det god hjälp och behandling att få.

    Ljumskbråck går inte att bota på egen hand och försvinner inte av sig själv, det enda sättet att bota ljumskbråck är att operera bort det. Män med diagnostiserat bråck i ljumskbråck som påverkar det dagliga livet bör erbjudas operation. Alla kvinnor med diagnostiserat bråck i ljumskregionen, med eller utan symtom, bör genomgå operation. Ljumskbråck hos barn opereras alltid. I väntan på eller utan operation, kan man behandla ljumskbråcket med ett ljumskbråckbälte eller ljumskbråcksbandage. Det är en typ av bandage som håller tillbaka bråcket. Idag finns ljumskbråcksbandage som är diskreta och inte syns under kläderna och de finns för både dubbelsidigt bråck och enkelsidigt bråck. Vid lätta till medelstora ljumskbråck samt efter operation, kan man använda bråckbyxor med pelotter som ger önskat tryck mot bråcket. Bråckbyxor är enkla att ta av och på och lämpar sig bland annat för äldre patienter.

     

    Inklämt ljumskbråck

     

    Om man inte opererar bråck i ljumsken finns det en risk att ljumskbråcket kläms där det buktar ut, vilket kan göra att blodflödet stryps. Innehållet i bråcksäcken och tarmen riskerar då att skadas. Detta kallas för inklämt ljumskbråck, vilket kräver vård direkt. Man märker av ett inklämt ljumskbråck snabbt eftersom det gör väldigt ont.

     

    Läs mer
  7. Vanliga frågor om träning i samband med graviditet – Fysioterapeuten svarar

    Sara Axeliusson är fysioterapeut och jobbar med graviditetsrelaterad bäckensmärta på Brickegårdens vårdcentral i Karlskoga. Här svarar hon på lite frågor kring träning och aktivitet under och efter graviditeten.

    Sara har jobbat som fysioterapeut sedan 2015 och har under åren haft många gravida patienter. De upplever ofta en osäkerhet kring vad som är lämpligt att utsätta kroppen för under tiden man är gravid och direkt efter förlossning. Många vill gärna fortsätta med samma träning som innan man blev gravid, samtidigt som man är rädd för vad som kan vara skadligt för fostret i magen. Sara menar att det är bra att fortsätta träna under sin graviditet. Träningen kan bidra till ökad uthållighet, snabbare förlossning och minskad risk för operativa ingrepp efter förlossningen.

     

    Är det bra att träna när man är gravid?

     

    Ja, träningen förebygger flera fysiska besvär som till exempel bäckensmärta och ryggvärk. Träning minskar även risken för högt blodtryck, diabetes, stress, depression och sömnsvårigheter och hjälper kroppen att snabbare anpassa sig till de förändringar som sker under graviditeten.

     

    Vad tycker du är viktigt att tänka på när det gäller träning och fysisk aktivitet under sin graviditet?

     

    Tänk på att anpassa träningen under graviditeten. I början går det oftast bra att träna hårdare men under andra och tredje trimestern kan träningen behöva anpassas. Träna för att må bra, inte för prestation.

     

    Vilken typ av träning är lämplig när man är gravid?

     

    Du kan fortsätta med din vanliga träning så länge det känns bra, men med viss anpassning i takt med att magen växer. Lämplig träning kan vara uthållighetsträning, styrketräning, yoga och olika dansklasser utan hopp som till exempel Zumba.

    Vilken typ av träning bör man undvika när man är gravid?

     

    Undvik sporter där det finns risk för fall eller hårda smällar mot magen. Kampsporter, boxning, brottning och hård träning på elitnivå bör undvikas.

     

    Vilken vecka kan det vara bra att sluta träna magen?

     

    Runt vecka 20 kan det vara bra sluta med träning där buktrycket ökar som vid tunga arm- och benpressövningar. Övningar som som bör undvikas för magen är till exempel crunches samt raka och sneda sit-ups.

     

    Kan man få missfall eller skada fostret av att träna fel, för hårt eller för mycket?

     

    De flesta missfall sker utan känd orsak och hade inträffat även om du inte hade tränat. Fördelarna och hälsovinsterna med träning under graviditeten överväger risken att få missfall.

     

    Hur ofta och hur länge bör man träna när man är gravid?

     

    Hur länge du kan träna beror på vilken träningsform du väljer och hur du upplever träningen. Du kan låta träningspassen vara mellan 30-60 min. Anpassa intensiteten till längden på passet och träna på medelintensiv nivå, det vill säga inte gå över 160 pulsslag/minut. Är du inte van att träna så jobba i det tempo som känns bra och tänk dig att det skall kännas bekvämt att föra ett samtal under tiden du tränar. Rekommenderat träningsprogram när man är gravid är 30 minuter långt per dag eller 150 minuter i veckan.

     

    Bör man som gravid delta i idrotter som innebär fysisk kontakt?

     

    Jag tycker att det skall undvikas. Du är gravid så kort tid i förhållande till ett liv med regelbunden träning så det är onödigt att ta risken. Det går ju självklart att ta del av de moment som inte innebär kontakt med andra utövare som till exempel uppvärmning och stretchning.

     

    Vilken typ av träning är bra efter förlossningen?

     

    Fram till efterkontrollen, som brukar vara 6-8 veckor efter förlossningen, räcker det bra med korta promenader och bäckenbottenträning. Över tid kan promenaderna bli längre. När det är lämpligt att återgå till sin vanliga träning är individuellt och en gradvis upptrappning av belastningen är något som jag rekommenderar.  

     

    Finns det träning man bör undvika direkt efter förlossningen?

     

    Jag brukar avråda från aktivitet som innebär ökat tryck nedåt på bäckenbotten, det kan ge en ökad tyngdkänsla och även urinläckage. Exempel på dessa är löpning och övningar med tunga lyft.

     

    Hur snabbt efter förlossningen kan man börja träna?

     

    Varje kvinna och varje graviditet är unik, så det går inte att säga exakt. Om graviditet och förlossning varit fri från komplikationer och kroppen fått återhämta sig några månader går det oftast bra att åter

    Läs mer
  8. Bråck i olika former

     

    Alla kan drabbas av bråck. Det finns många typer av bråck och flera orsaker till varför de uppstår. Vanligast är ljumskbråck – en av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet. I många fall orsakar bråcket besvär för den som drabbas, oavsett bråcktyp, men idag finns det mycket god hjälp att få.

     

    Ett bråck i magen eller ljumsken kan uppstå av olika anledningar. Det kan bland annat uppkomma efter ett tungt lyft, orsakas av intensivt hostande eller försvagning i ett ärr efter operation. Det kan också ha medfödda eller anatomiska orsaker. Bråck är lite vanligare hos äldre och överviktiga personer. Främre bukväggsbråck är en vanlig benämning på alla de olika sorters bråck som förekommer i bukväggen. Ofta rör det sig då om ärrbråck, navelbråck och epigastricabråck. Det är inte helt ovanligt att bråck uppstår även hos den som opererat sig för stomi, ett så kallat stomibråck. Ett bråck i ljumsken kallas ljumskbråck.

     

    Bukväggsbråck – olika typer av bråck i buken

     

    Bukväggen består av vävnader i flera lager. Längst in finns bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Därefter ligger ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett. Ytterst ligger huden. Om man har bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll (oftast fett och tarm) ut genom en försvagning i bukväggen. En sorts säck med bukinnehåll bildas under huden. Det brukar synas som en bula på magen. Ett bråck är i början oftast litet, men kan - om man inte behandlar det - växa sig stort.

     

    Ett bråck (förutom navelbråck hos nyfödda) kan aldrig försvinna av sig själv utan måste behandlas – antingen med hjälp av konservativ behandling (med bråckgördel) eller via ett kirurgiskt ingrepp. Kirurgi används då bråcket inte kan tryckas tillbaka och inte heller sjunker tillbaka när den bråckdrabbade ligger ned.

     

    Läs mer
  9. Förskrivningsbara stomigördlar via högkostnadsskyddet

     

    I Sverige har vi så kallat högkostnadsskydd, som innebär att du som privatperson får reducerat pris på sjukvård, sjukresor, läkemedel och förbrukningsartiklar över ett visst belopp. Högkostnadsskydd är en förmån som regleras i lag, och innebär att kostnader för läkemedel reduceras för förmånsberättigad person med recept utfärdade i Sverige.

     

    Flera av NordiCares stomigördlar är förskrivningsbara via högkostnadsskyddet. För att veta vad som gäller i din region, kontakta din stomisköterska eller se det förskrivningsbara utbudet av NordiCares stomigördlar för respektive region här:

     

    Västra Götalandsregionen via Skövdedepån

     

    Övriga regioner i Sverige via apotek

     

    Mer information finns på e-Hälsomyndighetens hemsida och TLV´s hemsida.

     

     

     

    Frågor och svar om förskrivningsbara stomigördlar:

     
     
    Vem är det som förskriver stomigördlar?

     

    Sjuksköterskor, stomiterapeuter och läkare kan förskriva stomigördlar. Den som förskriver stomigördlar måste ha god kunskap om gördlarnas funktion, hantering och eventuella risker.

     

     
    Hur går det till när en gördel förskrivs?

     

    Du och förskrivaren kommer överens om målet med att förskriva ett stomihjälpmedel. Man tar då bland annat hänsyn till din livssituation, miljö och behov. Du eller en närstående får information om vilka gördlar som finns att välja på. Därefter görs utprovning och genomgång av den valda gördeln. Förskrivaren kan till exempel visa hur gördeln bör användas och kanske öva lite tillsammans med dig. Efter en tid följer man upp för att se om gördeln verkligen fungerat som önskat. ​I förskrivningsprocessen ingår flera moment som bedömning, insatser, utprovning, information, instruktion, träning, uppföljning och utvärdering.

     

     
    Vad avgör om jag ska få en stomigördel på recept?

     

    Du eller en närstående berättar för förskrivaren vilket behov du har av en stomigördel. Därefter gör förskrivaren en bedömning. Man diskuterar oftast tillsammans fram vilken gördelmodell som bör ge bäst hjälp samt när och hur den ska användas. Det är därför bra att tänka igenom hur en stomigördel kan underlätta för just dig och varför. Du själv är alltså med och väljer men förskrivaren har ansvaret för att ditt val är rätt och passar dina behov.

     

     
    Vad kostar det att få en stomigördel via högkostnadsskyddet?

     

    Hur mycket man får betala för sin stomigördel beror på vilket belopp man nått upp till på högkostnadsskyddet. Har man nått en viss gräns behöver man inte betala något alls. Har man däremot inte nått upp till maxbeloppet på högkostnadsskyddet betalar man en viss del av vad gördeln kostar.

     

     
    Hur gör jag om jag inte är nöjd med min utskrivna gördel?

     

    Om du inte är nöjd med gördeln du valt bör du kontakta förskrivaren. Du kan då få hjälp med justering eller hur den används. Om inte det hjälper kan man ibland få en ny gördel utskriven. Det kan också vara så att dina behov ändras med tiden och att du då behöver få en ny bedömning gjord. Vill du be om att få träffa en annan förskrivare kan du kontakta chefen för enheten. Man kan även vända sig till Patientnämnden om man är missnöjd med något i förskrivningsprocessen.

     

     
    Vilka gördlar kan jag få på recept?

     

    Vilka gördlar som är förskrivbara varierar i olika regioner. Bor du i Västra Götalandsregionen är de

    Läs mer
  10. Ryggskott och andra ryggproblem

     

    Ryggsmärta är vanligt och drabbar de flesta någon gång i livet. Orsakerna kan vara gener, ålder, olyckor, belastning, sjukdomar, kirurgi, svaga muskler eller för mycket stillasittande. Rökning och övervikt ökar också risken för ryggont. Men många gånger kommer man faktiskt aldrig fram till vad det är som orsakar ryggsmärtan. Det man dock vet, är att ryggsmärtan ger en stor funktionsförlust och påverkar vardagen för de som drabbas.

     

     

    Smärta i ländryggen (ryggskott och lumbago)

     

    Den vanligaste platsen för ryggsmärta är i nedre delen av ryggen, det vill säga värk i ländryggen. Man räknar med att nästan 80% lider av ländryggssmärta någon gång i livet. Smärtan, som då kallas Lumbago, ökar ofta gradvis och kan även ge en känsla av trötthet. Akut lumbago, även kallad ryggskott, kan ge plötslig kramp i ryggmusklerna med skärande, molande eller huggande smärta. Ofta beror ryggskottet på överbelastning eller stillasittande och kan utslösas av en vridning eller ett lyft. Ryggskottet brukar gå över av sig själv efter några dagar men kan i vissa fall övergå i en mer långvarig ryggproblematik. Kvinnor som är eller har varit gravida kan ofta få huggande eller ilande smärta i nedre delen av ryggen. Läs mer om ryggont vid graviditet.

     

    Diskbråck

     

    Diskbråck är också ett vanligt ryggproblem och drabbar framför allt personer i 35-40 årsåldern. Diskbråcket ger besvär om det trycker på nerverna och kan ge inflammation i nervstrukturen som leder till ischias med strålande smärta ut i benen. Man kan få diskbråck i nedre eller i övre delen av ryggen och även i bröstryggen, vilket är mindre vanligt. Diskbråck kan förutom smärta ge stickningar eller domningar i ben och fötter samt göra det svårt att kontrollera urin och avföring. Diskbråck går oftast över av sig själv inom några veckor. Ronja och Bure är två stabila ryggortoser som hjälper till att lindra när smärtan är som värst. Ryggstöden Tuff och Multi ger ett skönt stöd i vardagen vid mindre värk.

     

    Läs mer
Search engine powered by ElasticSuite