Nyheter

  1. Frågor och svar om kompression efter operation

     

    Efter ett kirurgiskt ingrepp rekommenderas att man använder kompression över det opererade området. Här får du svar på några vanliga frågor om hur och varför.

     

    När ska jag använda kompression?

     

    Kompression hjälper efter estetisk eller kosmetisk operation av exempelvis buk, stuss, bröst, ansikte, arm eller lår. Kompression hjälper även vid rekonstruktiv kirurgi i samband med bland annat cancer eller olyckor.

     

    Hur ger jag kompression?

     

    För att ge komperssion efter en operation kan man använda ett kompressionsplagg. Det är ett klädesplagg som sitter tight mot huden i syfte att främja läkning och förbättra resultatet efter en operation. De är gjorda i elastiska tyger som ger konstant och jämnt tryck på det opererade området och används efter operationer på olika delar av kroppen. Plaggen kan exempelvis vara i form av en byxa, bh, body eller tröja. I samband med kirurgi i buken ges kompression med hjälp av en gördel.

     

     

    Varför ska jag använda kompression efter min operation?

     

    Kompression efter ett kirurgiskt ingrepp ser till att förbättra och påskynda läkningen och säkerställer att resultatet av operationen blir så bra som möjligt.

     

    Här är fler anledningar till varför kompression rekommenderas:

     

    • Bättre och snabbare läkning på grund av att ökad hudtemperatur och bättre cirkulation. Syrerikt blod förs till det opererade området.
    • Minskad risk för blodproppar, som är en ovanlig men farlig komplikation efter operation.
    • Ett kompressionsplagg eller gördel täcker och skyddar snittet och eventuella förband och håller bakterier borta.
    • Risken för inflammation, svullnad, vätskeansamling, blödningar och blåmärken minskar.
    • Smärta lindras.
    • Trycket gör det ofta mer uthärdligt att hosta, skratta eller nysa.

     

    Läs mer
  2. Frågor och svar om SafeHip höftskyddsbyxor

    Höftskyddsbyxor hjälper inte alltid, varför ska de då användas?

     

    Det finns studier som visar tveksamma resultat vid användande av höftskyddsbyxor. Dessa studier har dock gjorts på byxor med låg funktion eller obekväma skydd. Som en följd av detta har byxorna inte alltid använts,
    vilket är inkluderat i de låga resultaten. Det är ungefär som att en cykelhjälm bara hjälper om den sitter på huvudet, inte när den ligger på hatthyllan. Höftskyddsbyxor skyddar inte mot höftfrakturer till 100%, men kliniska studier visar att SafeHip med mjuka och effektiva hästskoformade skydd minskar risken för fallrelaterade höftfrakturer med 60%.

     

    Kan alla fallbenägna personer använda höftskyddsbyxor?

     

    Ja. SafeHip höftskyddsbyxor utgör ett bra skydd för alla fallbenägna personer. Alla är vi dock olika, därför finns SafeHip i flera olika modeller, så att det ska vara enkelt att hitta en passande byxa.

     

    Är höftskyddsbyxor bekväma?

     

    Självklart kan man känna sig aningen osäker inför användande av höftskyddsbyxor. SafeHip AirX är den mest följsamma av våra modeller och passar därför utmärkt att bära dygnet runt. Med SafeHip AirX går det fint att sova på sidan utan att skydden upplevs som störande.

     

    Hur gör man med val av storlek om användaren har inkontinensskydd?

     

    Inkontinensskydd påverkar inte val av storlek. Mät det mest omfångsrika måttet runt stussen. Höftskyddsbyxorna är töjbara och formar sig. Det finns också modeller med öppen gren.

     

    Användaren passar i två storlekar enligt mått-tabellen. Vilken ska vi välja?

     

    Är användaren en mager person, välj den mindre storleken och omvänt om det är en person med kraftigare mage eller lår. SafeHip® ska inte sitta åt eller kännas obehagliga.

     

    Varför rekommenderas fastsydda skydd?

     

    När skydden är fastsydda sitter de alltid rätt placerade och riskerar inte att försvinna i tvätthanteringen. SafeHip-skydden klarar både tvätt och torktumling utan problem. Hygieniskt och säkert.

     

    Är det meningsfullt att använda höftskydds-byxor om man redan haft en höftfraktur?

     

    Ja. Tidigare fall och frakturer är starka riskfaktorer för nya frakturer. SafeHip är ett klokt val för alla som har haft en höftfraktur.

     

     

    Läs fler atiklar om SafeHip höftskyddsbyxa

    Läs mer
  3. Höftskyddsbyxor är en bra livförsäkring

    I många kommuner har politikerna beslutat att höftskyddsbyxor ska vara subventionerade. Det innebär att samhället tar ett välkommet ansvar utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Fallskador utgör ca 12% av alla vårdtillfällen och är efter hjärt- och kärlsjukdom den främsta orsaken till sjukhusvård. Av dessa fallskador står höftfrakturer för mer än hälften av den direkta sjukvårdskostnaden och medför dessutom mycket lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade.

     

    En höftfraktur beräknas kosta cirka 400 000 kronor det första året i direkta sjukvårds- kostnader. Den summan kan jämföras med 1 500 kronor som är kostnaden för att utrusta en person med SafeHip höftskyddsbyxor under ett år. Studier visar att det är hälsoekonomiskt motiverat att erbjuda höftskyddsbyxor till personer med hög fallrisk. Några höftskyddsbyxor per pensionär ger med andra ord en bättre möjlighet till ett långt, aktivt och skadefritt liv. Om alla personer med fallrisk blev erbjudna SafeHip höftskyddsbyxor skulle antalet höftfrakturer kraftigt reduceras och såväl pengar som mänskligt lidande kunna sparas. SafeHip kan ses som en ekonomisk och bra livförsäkring där både samhälle och den enskilda individen blir vinnare.

     

     

    Socialstyrelsen och Senior Alert rekommenderar höftskyddsbyxor

     

    Hur ser man egentligen på användandet av höftskydd i våra kommuner? Sjukgymnaster på Karlskrona kommunrehab säger att man i Blekinge län använt höftskyddsbyxor under en längre tid. Karlskrona kommun har även tagit beslutet att höftskyddsbyxor ska vara kostnadsfria för användarna, vilket innebär att rehabteamet beställer byxorna och kommunen står för inköpskostnaden. Man har varit framsynt och vet att det finns studier som visar att höftskyddsbyxor är bra. Både vår MAS och vår rutinerade vårdpersonal är positivt inställda säger de.


    Hur stort är då problemet med höftfrakturer och andra fallskador i Karlskrona kommun?

    Ungefär 2700 fallolyckor per år, berättar sjukgymnasterna. Ungefär hälften av fallen sker på särskilda boenden och hälften i hemmen. Men det rör sig inte bara om säsongsbetonade halkolyckor, de flesta fall sker inomhus. Studier visar att det kan finnas olika orsaker till att äldre faller, såsom försämrad balans eller förändringar i medicineringen. Att förebygga fallskador kräver flera insatser. Vi arbetar i team med många olika åtgärder, till exempel balansträning, säger de. Teamarbetet är viktigt, att alla har insyn i journalen och jobbar tillsammans för att se helheten. Det är personalen ute på boendet som hanterar fallrapporterna och som står närmast patienterna, därför kontaktar de oss när det är aktuellt med höftskyddsbyxor. De är ju rädda om sina brukare. Att arbeta med det nationella kvalitetsregistret Senior Alert tillhör en viktig del i det dagliga arbetet inom Karlskrona kommun. I Senior Alert finns ett poängsystem som används för att avgöra om en person behöver höftskydd. Några av kriterierna för att få höftskyddsbyxor är att man ska vara allmänt ostadig och ha en tendens att falla. Detta innebär att många av brukarna använder höftskyddsbyxor.

     

     

    Så hur tycker personal och brukare att det fungerar, rent praktiskt?

    – Höftskyddsbyxor är en naturlig del av arbetet så det är inga problem. De flesta av brukarna accepterar byxorna. Någon dam har kanske varit skeptisk till att höfterna blir bredare, men personalen är ju väldigt duktig, de ser till att det fungerar.

     

    Läs studien om risk för höftfraktur i samband med fall.

     

    Lär mer om hur SafeHip höftskyddsbyxor räddar liv.

     

    Läs fler atiklar om SafeHip höftskyddsbyxa

    Läs mer
  4. Så här fungerar höftskyddsbyxan SafeHip

    SafeHip är som en vadderad underbyxa att bära under kläderna. Funktionen är enkel. Vid ett fall fungerar skyddet både energiupptagande och energispridande. Stöten mot höften dämpas och istället för att höftbenet ska ta upp all kraft, så fördelas stöten ut i mjukdelarna. Inuti byxorna ligger det stötupptagande materialet i en hästskoform runt höftbenet. Ungefär som en frälsarkrans som håller frakturen borta.

     

    SafeHip är det enda mjuka höftskyddet med dokumenterad klinisk effekt som minskar risken för höftfraktur vid fall med 60%. Jämförande biomekaniska studier av höftskyddsbyxor från olika tillverkare visar att långt ifrån alla byxor verkligen skyddar mot frakturer. Dessa studier visar också tydligt att SafeHip med sitt hästskoformade, mjuka skydd ger det bästa skyddet mot höftfrakturer. Användning av SafeHip är ett av de enklaste, och mest kostnadseffektiva sätten att minska risken för fallrelaterade höftfrakturer.

     

     

    Olika modeller för olika behov

     

    För att höftskyddsbyxor ska skydda måste de vara så sköna att de verkligen används. För vissa är det viktigt att byxan är lätt att ta av och på och behaglig att använda såväl dag som natt. För andra är det viktigt att byxan är tunn och tight så den inte syns under kläderna. Därför finns SafeHip i olika varianter för olika användares behov. Vi rekommenderar SafeHip med fastsydda skydd, både säkert och hygieniskt! SafeHip har ett mjukt hästskoformat höftskydd som är både energiupptagande och energispridande. Hästskoformen möjliggör att en stor del av kraften vid ett fall leds bort från höftbenet och istället absorberas av mjukdelarna runt om.

     

     

    För att höftskyddsbyxor ska skydda måste de vara så sköna att de verkligen används. För vissa är det viktigt att byxan är lätt att ta av och på och behaglig att använda såväl dag som natt. För andra är det viktigt att byxan är tunn och tight så den inte syns under kläderna. Därför finns SafeHip i olika varianter för olika användares behov. Vi rekommenderar SafeHip med fastsydda skydd, både säkert och hygieniskt!

     

     

    Världens mest väldokumenterade höftskydd

     

    Med mer än 20 års erfarenhet av forskning och utveckling är SafeHip det allra säkraste och mest bekväma höftskyddet som finns idag. Både foamskydd och textila skydd är hästskoformade och har i jämförande biomekaniska studier visat sig ha marknadens mest skyddande egenskaper. Alla SafeHip-produkter är CE-märkta, klass 1.

     

     

    Välja rätt storlek

     

    För att bestämma rätt storlek mäts höftmåttet på bredaste stället. Storlekarna går något omlott. Om höftmåttet ligger i intervallet mellan två storlekar, välj då den mindre storleken om låren är smalare och den
    större ifall låren är kraftigare. Detsamma gäller om inkontinensskydd ska användas, vi rekommenderar då AirX eller Classicmodellen.

     

     

    Läs fler atiklar om SafeHip höftskyddsbyxa

    Läs mer
  5. Välj rätt foglossningsbälte

    Ett foglossningsbälte hjälper till att avlasta och stabilisera bäckenet. Många gravida upplever att bältet minskar smärtan avsevärt och ökar möjligheterna att vara aktiv och klara av vardagens alla sysslor. Prova dig fram till ett bälte som är bekvämt och ger just dig den bästa smärtlindringen. Ett bälte som fungerat bra för din väninna, behöver inte vara det bästa för dig.

     

    Kerstin Holm är Specialistsjukgymnast inom obstetrik och gynekologi på Team Aktiv och jobbar främst med att behandla och utbilda gravida kvinnor. Hon menar att bältets kvalitet och support är viktig. ”Många gravida med bäckensmärta upplever att ett stabiliserande bäckenbälte gör att du kan vara aktiv utan ökad bäckensmärta, eller upplever minskad bäckensmärta. Jag brukar råda dessa patienter att använda NordiCares bälten eftersom de är av hög kvalitet, ger ett stadigt stöd och är väldigt prisvärda. Elastiken håller över tid, det är inte alltid fallet med andra bäckenbälten. Patienterna som tar på sig bältet uttrycker ofta en omedelbar lättnad och att det känns skönt.

     

    Läs mer om evidens för användning av bäckenbälte här.

    Läs fler atiklar om din kropp i samband med graviditet

    Läs mer
  6. Orsaker till knäsmärta

     

    Ett knäproblem uppkommer ofta i samband med överbelastning eller skada. Inte sällan är det meniskerna, sidoledbanden eller främre korsband som blir skadade. Smärtan kan ibland bli bättre med tiden, men vissa knäproblem kräver behandling och då gärna i ett tidigt skede.

     

    Akut knäsmärta

     

    Smärta som orsakas av yttre påverkan och belastning, så kallad akut knäsmärta, uppstår ofta efter stötar, vridningar och sträckningar. Bristningar i muskel, korsband och andra ligament kan också vara anledningen till akut smärta. Ofta sker detta på grund av olyckor eller aktiviteter som innebär stor belastning på lederna och gjort att man fått ett överansträngt och svullet knä. Idrottsskada är en av de vanligaste orsakerna till knäont och kan komma efter långvarig överbelastning, överansträngning, felbelastning eller inflammation i musklerna.

     

     

    Kronisk knäsmärta

     

    När smärtan uppstår gradvis och varar längre än en förväntad läkningstid kallas det för kronisk knäsmärta. Inflammation och knäledsförslitning kan då vara orsaken. Vid kronisk knäartros (osteoartrit) ökar smärtan dessutom oftast med tiden. Knäledens mjukgörande och smörjande brosk bryts ner, vilket gör att ben gnids mot varandra och ger värk och svullet knä. Smärtan vid artros i knäet ökar oftast när man belastar och böjer knäna och kan kännas som molande värk både vid aktivitet och vila, ibland i båda knäna samtidigt. Knävärk kan också orsakas av problem med svaghet i rygg- och sätesmuskulatur, rörlighet i höftled och fotleder.

     

    Lindra och förebygga knäproblem

     

    Skonsam och regelbunden motion stärker knäna och minskar risken för många typer av knäbesvär. Det är oftast bättre för ömma eller värkande knän att vara i rörelse än helt stilla. Exempel på skonsam träning är simning, enklare promenader, yoga, cykling på motionscykel och vattenaerobics. Varsamma stretch- och styrkeövningar är också smärtlindrande och bra för att stärka musklerna och minska belastningen på knäet. För att lindra knäbesvär kan en knäortos användas. Ortosen kan avlasta, ge kompression eller stabilitet och därmed minska smärtan i knäet.

     

    Läs fler atiklar om knäproblem

    Läs mer
  7. Stomi i vardagen

     

    Att plötsligt börja leva ett liv med stomi kan innebära många utmaningar. Det krävs ofta lite nya hygienrutiner och man kan behöva anpassa sina aktiviteter och vardagssysslor något. Många kan dessutom känna en viss oro för nya situationer och få en negativ kroppsuppfattning. Men undersökningar visar att om man lär sig hur man bäst hanterar och ser på sin stomi, går det att få en väldigt väl fungerande vardag och god livskvalitet. Ibland tar det lite tid att vänja sig vid och acceptera sin nya situation, både fysiskt och psykiskt, men med rätt hjälp och information från vården och med stöd från familj och vänner brukar man kunna leva ett lika aktivt, socialt och bra liv som innan stomin.

     

    Fysisk aktivitet

     

    Stomin gör ofta att fysiska aktiviteter påverkas, men det behöver inte betyda att de bör undvikas. Det kan dock krävas att man lägger lite mer tid på att planera och förbereda sig innan en aktivitet, det minskar risken för att något oönskat eller oförutsett händer under aktiviteten. Förberedelser bidrar också till mindre oro. En del känner till exempel rädsla för att stomin ska avslöjas eller råka komma i kontakt med någon annan och vissa känner osäkerhet kring hur stomin påverkas av olika rörelser eller ställningar. Men många upplever att man trots sin stomi kan utföra en mängd fysiska aktiviteter utan problem och leva ett aktivt liv, precis som innan. De allra flesta tycker att de mår bra av att försöka fortsätta med samma aktiviteter som före operationen.

     

    Läs mer
  8. Höftfraktur

    Med åldern ökar risken att falla och drabbas av en höftfraktur. Risken är ännu större om man sedan tidigare har benskörhet (osteoporos) eller haft en stroke. Varje år faller ungefär 18.000 äldre och slår sig så illa att de får en höftfraktur. Medelåldern är 82 år och två tredjedelar är kvinnor. En höftfraktur innebär ofta smärta och svullnad och svårigheter att gå och röra sig men medför tyvärr ofta allvarligare komplikationer.

     

     

    En höftfraktur kan förändra livet dramatiskt. Vad som kanske börjar med ett oskyldigt fall kan leda till operation, sjukhusvistelse, lång rehabilitering, funktionella begränsningar såsom nedsatt gångförmåga och en oro för att falla igen. Många drabbade blir helt beroende av hjälp från andra och höftfraktur är därmed den vanligaste orsaken till att man tvingas flytta till någon form av vårdboende. En stor del, nästan en av tio, avlider till följd av en fallskada. Faktum är att tre gånger fler svenskar dör på grund av fallskador än av trafikolyckor. I Sverige ser man att 21% av patienterna mister förmågan att kunna gå ensamma utomhus och 13% mister helt gångförmågan. 3% avlider under vårdtiden och 38% dör inom 2 år.

     

    Ett aktivt liv

     

    Att kunna ha ett aktivt liv utifrån sina förutsättningar har stora positiva effekter för hälsan och välbefinnandet. Den största effekten för god hälsa har fysisk aktivitet då den bidrar till att stärka skelettets hållfasthet. Det finns många andra fördelar med att hålla sig fysiskt aktiv. Muskelstyrka, balans, gång-, reaktions- och syreupptagningsförmåga kan förbättras eller bibehållas, vilket ökar möjligheten till ett aktivt liv med hög livskvalitet.

     

    Ett fall kan förändra mycket. En höftfraktur, som är den allvarligaste och en mycket vanlig följdskada, kan medföra att gångförmågan drastiskt försämras. Många äldre får svårt att återvända till eget boende och livet utvecklas i en riktning som vi kanske inte önskar. En studie om äldre och varför de faller, publicerad i The Lancet, visar att äldre faller även efter att fallpreventiva åtgärder genomförts. De flesta, 41%, föll då de kom i obalans antingen efter att de förflyttat sig på slät mark, rest/satt sig eller varit stillastående. Forskningen visar att det nästan är omöjligt att förhindra alla fall, även om man till exempel tar bort trösklar och mattor. Det är därför det är så viktigt att mildra effekten av fallet och att agera innan det är för sent. Det är med andra ord viktigt att anpassning av omgivningen aldrig får vara den enda åtgärden för att förebygga fallolyckor. Då äldre personer ofta faller vid gång på plan yta och utan inverkan från yttre faktorer är höftskyddsbyxor den enda åtgärd som omedelbart minskar risken för fraktur.

     

    Läs fler atiklar om SafeHip höftskyddsbyxa

    Läs mer
  9. Träna med ljumskbråck

     

    När man har ljumskbråck är det viktigt att vara försiktig med träning. En del former av träning och övningar kan hjälpa till att minska risken för att ljumskbråcket blir sämre, men gör man övningar och tränar på fel sätt kan bråcket förvärras. Det är viktigt att lyssna på kroppen, vad som känns rätt och inte. Träning som inte gör ont eller känns fel går ofta bra. Tunga lyft och hård belastning på buken, som till exempel situps och core-träning, bör dock alltid undvikas. Aktivitet och rörelse i samband med ljumskbråck är generellt bra, så länge det inte gör ont. Promenader är ett bra sätt att vara aktiv på. Vill man stötta upp bukväggen under träningen eller promenaden, kan man använda ett ljumskbråckbandage.

     

     

    Träning efter operation

     

    Direkt efter en ljumskbråcksoperation är det viktigt att ta det lugnt. Det är dock viktigt att röra på sig för att minska risken för komplikationer. Promenader går bra den första veckan, men träning och fysisk ansträngning bör undvikas. Efter en vecka går det bra att träna försiktigt men se till att såret inte går upp och undvik aktiviteter och övningar som gör ont eller innebär tunga lyft.

     

    Läs fler atiklar om bråck

    Läs mer
  10. Vad är stomi och stomibråck?

    Ordet stomi kommer från grekiskans stoma och betyder mun eller öppning. Vid stomi görs en öppning genom bukväggen för att ändra tarmens eller urinblåsans tömningsväg och leda ut urin och avföring till en stomipåse som kallas stomibandage. Öppningen görs med ett kirurgiskt ingrepp. Man kan få stomi på grund av sjukdom eller skada i tarmar eller urinvägar och stomin kan vara antingen permanent eller tillfällig.

     

     

    En vanlig komplikation hos stomiopererade är stomibråck, även kallat parastomalt bråck. Bråcket ses som en utbuktning runt stomin under huden och kan ha olika form och storlek. En orsak till att bråck utvecklas är att bukmuskulaturen försvagas i samband med en stomioperation. Vanligast är det hos kolostomiopererade. Stomibråck kan leda till diverse problem med bland annat stomibandageringen, varierad avförginskonsistens och över lag försämrad livskvalitet. För att minska risken för bråck är det bra att vara försiktig med tunga lyft och hårdare träning där bukmuskler används. Det är också bra att tänka på sin vikt och hälsa samt använda en gördel eller ett fixeringsbälte för att ge stöd åt bålen.

     

    Kolostomi (tjocktarmsstomi) är namnet på alla stomier som görs från tjocktarmen och placeras på vänster sida av magen. Orsakerna till kolostomi kan vara cancer, inflammationer, tarmfickor och avföringsinkontinens.

     

    Ileostomi görs på nedre delen av tunntarmen och är ofta placerad på höger sida. Den kan användas vid till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer. En urostomi avleder urin från urinvägarna och orsakas ofta av att urinblåsan tas bort på grund av cancer eller neurologiska störningar. Urostomin placeras ofta på höger sida.

     

    Läs fler atiklar om stomi

    Läs mer
Search engine powered by ElasticSuite