Bråckbyxor för behandling av ljumskbråck och pungbråck


Bråckbyxor eller suspensoar ger effektivt och bekvämt stöd vid ljumskbråck och pungbråck. Genom att hålla tillbaka bråcket blir vardagen enklare och smärta och obehag minskar vilket gör det lättare att vara aktiv. Flera av våra bråckbyxor kommer tillsammans med pelotter som läggs i fickor på insidan av byxan för ökat tryck.
Läs mer
FREJ bråckbyxa
En bekväm bråckbyxa i mjukt bomullsmaterial som ger stadig kompression. Lägre modell än Loke. Används vid konservativ behandling av lätta till m...
1 050 kr
FREJA bråckbyxa
Stödjande bråckbyxa i dammodell med öppning i grenen. Byxan är tillverkad i ett stadigt bomullsmaterial. Byxan är utformad m...
1 050 kr
LOKE bråckbyxa
Stadig bråckbyxa i herrmodell med öppningsbar gylf med kardborre. Används vid konservativ behandling av lätta eller medelstora lj...
1 195 kr
Pelotter
Konvexa pelotter för ökat tryck till bråckbyxor. Pelott Large är 13 cm bred på bredaste stället och Medium 10 cm. Pelotterna är packade i par: ...
170 kr
TOR bråckbyxa
Stadig bråckbyxa i herrmodell som används vid konservativ behandling av lätta eller medelstora pungbråck. Även lämplig att använda efter operat...
1 090 kr
VIDAR Suspensoar
Smidig och diskret suspensoar med hög komfort. Ger maximalt stöd och skydd för pungen utan att orsaka obehagligt tryck mot buken. Designad utan oö...
320 kr

Hjälpmedel vid pung- och ljumskbråck

Bråckbyxor och bråckbandage används vid konservativ behandling av ljumsk- och/eller pungbråck. De kan användas både före och efter operation för att ge stöd och smärtlindring. Bråckbyxor kan även fungera istället för gördel i samband med operation. En elastisk byxa kan också bidra till en god läkeprocess och snabb mobilisering vid vissa plastikoperationer. NordiCare har många hjälpmedel som kan användas för att stödja och minska risken för olika typer av bråck. Nu erbjuder vi ett helt nytt sortiment med bråckbyxor – speciellt utvecklade för ljumsk- och pungbråck.

Att välja en byxa är för många ett enklare och smidigare alternativ än traditionellt bråckbandage eftersom en byxa sitter bra och är lätt att ta av och på. Om inte bråcket opereras är det viktigt att använda ett bråckbandage som håller tillbaka bråcket och lindrar eventuell smärta. Våra gördlar kan även användas för lätta bukväggsbråck eller stomibråck. De passar även att användas postoperativt efter bukkirurgi eller fettsugning - istället för gördel.

Hämta NordiCare Gördlar & Bråckbyxor-broschyren (pdf)

Bråck – många drabbas, men hjälp och behandling finns att få

Alla kan drabbas av bråck. Det finns många typer av bråck och flera orsaker till varför de uppstår. Vanligast är ljumskbråck – en av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet. I många fall orsakar bråcket besvär för den som drabbas, oavsett bråcktyp, men idag finns det mycket god hjälp och behandling att få.

Ett bråck i magen eller ljumsken kan uppstå av olika anledningar. Det kan bland annat uppkomma efter ett tungt lyft, orsakas av intensivt hostande eller försvagning i ett ärr efter operation. Det kan också ha medfödda eller anatomiska orsaker. Bråck är lite vanligare hos äldre och överviktiga personer. Främre bukväggsbråck är en vanlig benämning på alla de olika sorters bråck som förekommer i bukväggen. Ofta rör det sig då om ärrbråck, navelbråck och epigastricabråck. Det är inte helt ovanligt att bråck uppstår även hos den som opererat sig för stomi, ett så kallat stomibråck. Ett bråck i ljumsken kallas ljumskbråck.

Bukväggsbråck – olika typer av bråck i buken

Bukväggen består av vävnader i flera lager. Längst in finns bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Därefter ligger ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett.

Ytterst ligger huden. Om man har bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll (oftast fett och tarm) ut genom en försvagning i bukväggen. En sorts säck med bukinnehåll bildas under huden. Det brukar synas som en bula på magen. Ett bråck är i början oftast litet, men kan - om man inte behandlar det - växa sig stort.

Ett bråck (förutom navelbråck hos nyfödda) kan aldrig försvinna av sig själv utan måste behandlas – antingen med hjälp av konservativ behandling (med bråckgördel) eller via ett kirurgiskt ingrepp. Kirurgi används då bråcket inte kan tryckas tillbaka och inte heller sjunker tillbaka när den bråckdrabbade ligger ned.

Ärrbråck är en vanlig komplikation efter någon form av kirurgi i buken. Bråcket uppkommer vid operationsärret där bukhinnan blivit försvagad.

Omkring 10-20 procent av de som opererats i buken drabbas av ärrbråck. Bråcket kan orsaka smärtor och det kan bli svårt att röra sig som vanligt. Kosmetiskt kan ärrbråcket bli besvärande om det växer sig stort. Man måste antingen operera eller bära en gördel för att hålla tillbaka bråcket. Det finns studier som visar att man bör använda en gördel i direkt anslutning till operationen för att hindra uppkomsten av bråck. En gördel minskar då också smärta och gör att man fortare kan börja röra på sig, vilket har många positiva effekter för läkning och rehabilitering. Man bör använda gördeln både dag och natt de första 6-8 veckorna, därefter dagtid i ytterligare 6 veckor.

Man åtgärdar bara extremt svåra stomibråck med kirurgi eftersom det finns en risk att man får det igen. I litteraturen varierar förekomsten av stomibråck mellan 5-50 procent, men endast 10-20 procent av dessa kräver operation.

Det kan kännas bekvämare att bära någon form av stödbälte när man har bråck. Man kan välja ett mjukare bälte över stomipåsen eller ett stadigare bälte där man klipper hål för stomibandaget så påsen ligger utanför bältet. Vilket som fungerar bäst är mycket individuellt och det är därför bra att träffa sin stomisköterska eller läkare för att få råd om vilket som kan passa den enskilde. Att använda ett fixeringsbälte över stomin är bra i förebyggande syfte för att förhindra att ett bråck uppkommer, speciellt om man har ett tyngre arbete eller om man är kolostomiopererad.

Navelbråck och epigastricabråck kan uppstå även om man inte gjort en operation i buken. Navelbråck är relativt vanliga och förekommer hos ungefär två procent av den vuxna befolkningen. Naveln är en rest efter navelsträngen och området i bukväggen, där naveln sitter, är svagt. Medfödda navelbråck är inte ovanliga. De flesta läker spontant, och man rekommenderar inte operation före två års ålder. Navelbråck hos vuxna har en ganska hög risk för inklämning och man rekommenderar ofta att dessa opereras. Ett epigastricabråck uppkommer i medellinjen ovanför naveln mot bröstbenet och är vanligen stort som en kula. Det kan uppstå både på barn och vuxna och opereras oftast.

Ljumskbråck – det allra vanligaste bråcket

Att få ett ljumskbråck är mycket vanligt. Undersökningar har visat att nästan en fjärdedel av den manliga befolkningen har ljumskbråck eller har opererats för det. Ljumskbråck upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Denna utbuktning går att trycka tillbaka och försvinner oftast till en början när man ligger ner. I de flesta fall ger ljumskbråck endast ett lindrigt obehag och ibland även en känsla av tyngd i området. Ibland värker det. Bråcket faller oftast ut vid höjt buktryck, som exempelvis om man lyfter något tungt eller om man krystar i samband med toalettbesök.

Ljumskbråck är vanligare hos män, mer än 90 % av de som får ett ljumskbråck är män. Det beror på att det hos män finns en naturlig försvagning av bukväggen där sädesledaren går igenom muskellagren för att nå ner till pungen.

Vid både små och stora ljumskbråck kan innehållet i bråcket klämmas till. Då uppstår ett så kallat inklämt ljumskbråck som måste opereras så fort som möjligt. Vid inklämt ljumskbråck hotas blodcirkulationen till innehållet i bråcksäcken och tarmen eller fettvävnaden riskerar att skadas. Om man får ett inklämt ljumskbråck märker man det mycket snabbt eftersom det gör väldigt ont. Man kan inte bota ett ljumskbråck på egen hand och det försvinner inte av sig själv. Däremot kan bråcksäckens innehåll åka in och ut genom öppningen i bukväggen.

Det enda sättet att bota ljumskbråck är att operera bort det. Men man kan också behandla det med ett ljumskbråckbälte. Det är en typ av bandage som håller tillbaka bråcket. Idag finns ljumskbråcksbandage som är diskreta och inte syns under kläderna. Om man inte behandlar ett ljumskbråck kan man ha oturen att bråcket tränger ner i pungen, det kallas då pungbråck.

Vid operation av ljumskbråck förstärks ofta bukväggen med ett armerande plastnät som växer fast och gör att bukväggen har full styrka redan dagen efter operationen. Detta medför att man kan belasta fullt ut så fort smärtan tillåter. Tidigare råd om sex veckors stillhet gäller inte längre. Efter operation finns risk för att man kan få värk eller nervsmärtor. Man räknar med att upp emot tjugo procent av alla patienter som opererats får olika grad av smärta i operationsområdet, ibland till och med invalidiserande. Därför bör man endast operera personer med kraftiga obehag av sitt bråck.