Bråck i olika former
Alla kan drabbas av bråck. Det finns många typer av bråck och flera orsaker till varför de uppstår. Vanligast är ljumskbråck – en av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet. I många fall orsakar bråcket besvär för den som drabbas, oavsett bråcktyp, men idag finns det mycket god hjälp att få.
Ett bråck i magen eller ljumsken kan uppstå av olika anledningar. Det kan bland annat uppkomma efter ett tungt lyft, orsakas av intensivt hostande eller försvagning i ett ärr efter operation. Det kan också ha medfödda eller anatomiska orsaker. Bråck är lite vanligare hos äldre och överviktiga personer. Främre bukväggsbråck är en vanlig benämning på alla de olika sorters bråck som förekommer i bukväggen. Ofta rör det sig då om ärrbråck, navelbråck och epigastricabråck. Det är inte helt ovanligt att bråck uppstår även hos den som opererat sig för stomi, ett så kallat stomibråck. Ett bråck i ljumsken kallas ljumskbråck.
Bukväggsbråck – olika typer av bråck i buken
Bukväggen består av vävnader i flera lager. Längst in finns bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Därefter ligger ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett. Ytterst ligger huden. Om man har bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll (oftast fett och tarm) ut genom en försvagning i bukväggen. En sorts säck med bukinnehåll bildas under huden. Det brukar synas som en bula på magen. Ett bråck är i början oftast litet men kan, om det växer och ger besvär, bli större.
Vad är ett bukväggsbråck?
Bukväggsbråck kan uppstå på flera olika ställen på magen. De vanligaste formerna är navelbråck, epigastricabråck och ärrbråck. Även stomibråck, som uppstår i området runt en stomi, är en form av bukväggsbråck. Gemensamt för dessa är att det finns en försvagning eller öppning i bukväggen där bråcket kan bukta ut. Socialstyrelsen klassificerar bland annat navelbråck, ärrbråck, epigastriska bråck och parastomala bråck som olika typer av bråck i bukväggen. Utbuktningen kan bli tydligare när buktrycket ökar, till exempel vid hosta, nysning, fysisk ansträngning eller när man lyfter tungt.
Symtom vid bukväggsbråck
Ett bukväggsbråck kan ge en känsla av tryck, tyngd eller obehag och ibland smärta. Besvären kan variera beroende på bråckets storlek, placering och hur mycket det belastas i vardagen. Bråcket kan ofta synas som en mjuk utbuktning under huden och kan i vissa fall gå att trycka tillbaka.
För vissa kan ett stöd i form av en bråckgördel ge ett bekvämare stöd och hjälpa till att hålla tillbaka bråcket. En gördel botar inte själva bråcket, men kan ge stöd åt den försvagade bukväggen och vara ett alternativ för personer som inte kan eller vill opereras.
Ärrbråck efter operation
Ärrbråck är en vanlig komplikation efter kirurgi i buken. Bråcket uppkommer vid eller i närheten av operationsärret där bukväggen har försvagats. Bråcket kan orsaka smärta eller obehag och göra det svårare att röra sig som vanligt. Det kan också bli mer framträdande när man står upp, hostar, nyser eller lyfter tungt.
En bråckgördel kan ge stöd åt den försvagade bukväggen och hjälpa till att hålla tillbaka bråcket. Den kan användas som stöd i vardagen och i vissa fall under återhämtning efter en bukoperation. Vilken typ av gördel som passar beror bland annat på bråckets placering, storlek och individuella behov.
Stomibråck – bråck runt stomin
Ett stomibråck, även kallat parastomalt bråck, uppstår i området runt en stomi. Det beror på en försvagning av bukväggen runt stomiöppningen och kan visa sig som en utbuktning runt stomin. Stomibråck är vanligt efter stomioperation och alla behöver inte opereras.
Det kan kännas bekvämare att bära någon form av stödbälte när man har stomibråck. Man kan välja ett mjukare bälte som bärs över stomipåsen eller ett stadigare bälte med en öppning för stomibandaget så att påsen ligger utanför bältet. Vilket som fungerar bäst är mycket individuellt och det är därför bra att träffa sin stomisköterska eller läkare för att få råd om vilket stöd som kan passa den enskilde.
Ett fixeringsbälte över stomin kan också användas för att ge stöd åt bukväggen, exempelvis vid fysisk aktivitet eller tyngre arbete. NordiCares stomigördlar finns i olika utföranden för olika behov.
Navelbråck – bråck vid naveln
Navelbråck och epigastricabråck kan uppstå även om man inte har gjort en operation i buken. Navelbråck är relativt vanliga och uppstår i området kring naveln, där bukväggen naturligt är något svagare. Det kan visa sig som en mjuk utbuktning eller bula vid naveln och bli tydligare när buktrycket ökar.
Hos barn kan navelbråck försvinna av sig själv, medan navelbråck hos vuxna bedöms utifrån bland annat storlek och symtom. Vid besvär kan behandling behövas. En bråckgördel kan ge stöd över magen och hjälpa till att hålla tillbaka utbuktningen.
Epigastricabråck – bråck ovanför naveln
Ett epigastricabråck uppkommer i bukens mittlinje ovanför naveln, mot bröstbenet. Det kan visa sig som en mindre utbuktning och kan ibland ge ömhet eller obehag, särskilt när buktrycket ökar. Epigastricabråck kan förekomma både hos barn och vuxna.
Precis som vid andra former av bukväggsbråck kan en bråckgördel ge stöd åt området. Vilken typ av stöd som passar beror på bråckets placering och individuella behov.
Behandling av bukväggsbråck
Alla bukväggsbråck behöver inte behandlas. Om bråcket ger stora besvär kan operation bli aktuell. För personer som behöver stöd men där operation inte är aktuell, kan en bråckgördel vara ett alternativ.
En bråckgördel kan hjälpa till att hålla tillbaka bråcket och ge stöd åt den försvagade bukväggen, men den botar inte själva bråcket. Det är viktigt att välja en gördel som passar bråckets placering och ger rätt typ av stöd.
Vid plötslig kraftig smärta, om bråcket blir hårt eller svullet eller om det inte längre går att trycka tillbaka, bör man söka vård.
Ljumskbråck – det allra vanligaste bråcket
Att få ett ljumskbråck är mycket vanligt. Undersökningar har visat att nästan en fjärdedel av den manliga befolkningen har ljumskbråck eller har opererats för det. Ljumskbråck upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Denna utbuktning går att trycka tillbaka och försvinner oftast till en början när man ligger ner. I de flesta fall ger ljumskbråck endast ett lindrigt obehag och ibland även en känsla av tyngd i området. Ibland värker det. Bråcket faller oftast ut vid höjt buktryck, som exempelvis om man lyfter något tungt eller om man krystar i samband med toalettbesök.
Ljumskbråck är vanligare hos män, mer än 90 % av de som får ett ljumskbråck är män. Det beror på att det hos män finns en naturlig försvagning av bukväggen där sädesledaren går igenom muskellagren för att nå ner till pungen.
Inklämt ljumskbråck
Vid både små och stora ljumskbråck kan innehållet i bråcket klämmas till. Då uppstår ett så kallat inklämt ljumskbråck som måste opereras så fort som möjligt. Vid inklämt ljumskbråck hotas blodcirkulationen till innehållet i bråcksäcken och tarmen eller fettvävnaden riskerar att skadas. Om man får ett inklämt ljumskbråck märker man det mycket snabbt eftersom det gör väldigt ont. Man kan inte bota ett ljumskbråck på egen hand och det försvinner inte av sig själv. Däremot kan bråcksäckens innehåll åka in och ut genom öppningen i bukväggen.
Behandling av ljumskbråck
Det enda sättet att bota ljumskbråck är att operera bort det. Men man kan också behandla det med ett ljumskbråckbälte. Det är en typ av bandage som håller tillbaka bråcket. Idag finns bråckbyxor och ljumskbråcksbandage som är diskreta och inte syns under kläderna. Om man inte behandlar ett ljumskbråck kan man ha oturen att bråcket tränger ner i pungen, det kallas då pungbråck.
Vid operation av ljumskbråck förstärks ofta bukväggen med ett armerande plastnät som växer fast och gör att bukväggen har full styrka redan dagen efter operationen. Detta medför att man kan belasta fullt ut så fort smärtan tillåter. Tidigare råd om sex veckors stillhet gäller inte längre. Efter operation finns risk för att man kan få värk eller nervsmärtor. Man räknar med att upp emot tjugo procent av alla patienter som opererats får olika grad av smärta i operationsområdet, ibland till och med invalidiserande. Därför bör man endast operera personer med kraftiga obehag av sitt bråck.
