Nyheter

Patientens välbefinnande är det viktigaste målet inom estetisk och rekonstruktiv kirurgi. Som läkare, kirurg eller sjuksköterska vill man alltid ge bästa möjliga behandling, återhämtning och helhetsupplevelse. Genom att använda kompression efter ingreppet appliceras ett tryck på det opererade området, vilket bidrar till ett bättre resultat. Kompression kan bland annat ges i form av gördel, bh, plagg eller bandage.

Efter en estetisk eller medicinsk bröstoperation bärs ofta en postoperativ bh under rehabiliteringen. Med stort fokus på material, funktion och design ska en postop-bh bidra till bättre läkning, där kompression och avlastning är avgörande. För att en postop-bh ska vara bekväm samt ge det lyft och stöd man behöver, är det väldigt viktigt att man använder rätt storlek. Det lönar sig därför att vara noggrann och ta god tid på sig när man ska mäta och välja storlek, både när det gäller postop-bh och din vanliga bh. Faktum är att majoriteten av kvinnor faktiskt använder fel storlek på sina bh:ar. Ofta tar man samma storlek som tidigare och tror att dålig passform beror på en konstig eller ovanlig byst, vilket väldigt sällan är orsaken.

För att undvika att din bh skaver, klämmer, drar eller ger obehag är det viktigt att mäta på rätt sätt. Det finns dock inga garantier för att en rätt utmätt bh sitter helt perfekt, man kan behöva prova sig fram mellan närliggande storlekar eller modeller för att till slut hitta helt rätt.

En bh har två storlekar, ett tal och en bokstav. Talet bestäms av omkretsmåttet under bysten och anger ryggbandets storlek (t.ex. 75). Bystmåttet runt brösten omvandlas till en bokstav och indikerar kupstorleken (t.ex. B). Din bh-storlek är omkretsmått (bandstorlek) och kupstorleken ihopsatt (t.ex. 75B).

Innan du börjar mäta behöver du ta på en ovadderad bh och ha ett måttband redo. Mäter du på dig själv underlättar det att stå vid en spegel, annars kan man med fördel be en vän att mäta. Ryggbandets storlek är viktigast, därför bör man alltid ta omkretsmåttet först. Ryggbandsmåttet ligger sen till grund för vilken kupstorlek du ska ha. Många tror att kupstorleken anger bystens storlek, men den avser skillnaden på omkretsmått och bystmått. En C-kupa är alltså olika stor i storlekarna 70C och 90C. På samma sätt är kuporna hos 80A och 75B lika stora och kallas då systerstorlekar, detta förklaras mer längre ned.  

Omkretsmått (1)

Börja med att ta ett tight mått på bar hud runt hela kroppen, precis under bysten. Se till att måttbandet är rakt med samma höjd överallt och dra sen åt ordentligt. Där har du nu ryggbandets mått. Avrunda till närmaste 0- eller 5-tal (t.ex. 77 cm = 75).  

Bystmått (2)

Bystmåttet tas också runt hela kroppen men där bysten är som bredast, vilket brukar vara vid bröstvårtorna. Här ska du inte dra åt, utan bara låta måttbandet ligga löst men rakt mot bh:n. Avrunda bystmåttet (tex 90,3 cm) till närmaste heltal (t.ex. 90). För att få fram bystmåttet lite mer exakt, kan man i stället välja att mäta från mitten av ryggraden till mitten på bröstbenet och multiplicera det måttet med två.   

Kupstorlek

För att få fram kupstorleken tar du bystmåttet minus omkretsmåttet (t.ex. 90 - 75 = 15). Summan avgör kupstorlek enligt tabellen nedan (t.ex. 15 = B).

Kupstorlek

12-14 = A

14-16 = B

16-18 = C

18-20 = D

20-22 = E

22-24 = F

24-26 = G

26-28 = H

28-31 = I

Bh-storlek

Din slutliga bh-storlek är alltså omkretsstorleken ihop med kupstorleken (t.ex. 75 B).

Systerstorlekar

Om bh:n med storleken du fått fram inte sitter perfekt, kan man prova en bh med så kallad systerstorlek. Om kupan känns bra men omkretsen för stor, så bör man gå ned en omkretsstorlek. För att då få rätt förhållande till kupan behöver man gå upp en kupstorlek (t.ex. 75B = 70C). Känns omkretsen för trång bör du i stället gå ner i kupstorlek (t.ex. 80A).

Systerstorlekar (Varje rad har samma storlek på kupa)

65A

70A = 65B

75A = 70B = 65C

80A = 75B = 70C = 65D

85A = 80B = 75C = 70D = 65E

85B = 80C = 75D = 70E = 65F

90B = 85C = 80D = 75E = 70F = 65G

90C = 85D = 80E = 75F = 70G = 65H

95C = 90D = 85E = 70F = 70G = 70I

Click here for English

Den 1 augusti 2023 tillträdde Katarina Peters som ny VD och ansvarar nu för NordiCares fortsatta utveckling och resa framåt. Efter mer än ett år som Vice-VD är Katarina redan väl insatt i rollen och mer än redo att ta bolaget till nästa nivå.

Helena Peters som varit VD sedan bolaget startades 2004 är fortsatt en stor del av NordiCare, men nu i rollen som grundare och Creative Director. Helena har varit den som byggt upp NordiCare till det branchledande företag det är idag. Hon har dessutom gjort ett enastående jobb i rollen som VD. Helena kommer fortsatt att vara en stor tillgång och viktig i bolagets utveckling framåt.

Katarina har varit en del av NordiCare i nästan tio år, där de senaste åren inneburit ansvar för både produktutveckling och marknadsföring. Katarinas erfarenhet av att leda, planera och strukturera i kombination med hennes ödmjukhet, kunnande, nytänk och driv kommer göra henne till en uppskattad och framgångsrik VD.

– Jag känner mig förväntansfull och tacksam över förtroendet att få fortsätta min resa med NordiCare i rollen som VD. Mitt fokus kommer att ligga på att fortsätta bygga och utveckla NordiCare-teamet och våra produktsortiment. Företaget befinner sig i en spännande expansionsfas och jag är väldigt stolt över vårt team och vad vi åstadkommit under de senaste åren. För mig och mina kollegor är det största motivationen att vårt arbete gör skillnad för människor, att våra produkter förbättrar vardagen för dem som behöver ett hjälpmedel under behandlingstiden efter ett ingrepp eller skada, eller för dem som har behov av ett stöd genom hela livet, säger Katarina.

Vi välkomnar Katarina till sin nya roll och önskar henne stort lycka till. Tillsammans fortsätter vi på NordiCare vårt viktiga arbete med att utveckla användarvänliga produkter som gör skillnad. Målet är som alltid att göra vardagen enklare för användare och profession samt att bidra till en bättre vård.

Forskaren och onkologisjuksköterskan Malin Backman har 17 års erfarenhet av cancervård. Hon är specialistsjuksköterska inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset samt medicine doktor och universitetsadjunkt vid Karolinska Institutet. Malin såg behovet av att kunna ge bröstcanceropererade patienter svar om rätt bh utifrån forskningsresultat istället för baserat enbart på erfarenhet. Så uppkom idén om en studie som undersöker vilken typ av bh som var mest effektiv att lindra symtom efter en bröstcanceroperation. I studien utgår man från patienternas behov där målet är att minska symtom och öka livskvaliteten efter bröstcanceroperation. Malin menar att forskningsresultaten fått en direkt klinisk betydelse och nytta för patienterna på Karolinska. De erbjuds nu den stabila bh:n med kompression. Läs hela studien här. 

NordiCares stabila postop-bh Mirabelle var den mest effektiva för att minska smärta efter operationen och upplevdes som mer bekväm. Den gav ett bra stöd och därmed ökad trygghet och rörelseförmåga efter operationen. Läs mer om Mirabelle postop-bh här.

Sammanfattning av studien

• Att använda en stabil bh med kompression är det optimala evidensbaserade valet för att minska smärta efter bröstcanceroperation jämfört med mjuk bh.

• En stabil bh med kompression ökar patientens rörlighet, komfort och känsla av trygghet efter bröstcanceroperation.

• Fördelen med mindre smärta efter bröstcancerkirurgi har hög klinisk relevans för patienten att förbättra återhämtningen och livskvaliteten.

Syfte

Studien syftade till att jämföra två olika postoperativa bh:ar efter bröstcanceroperation och utvärdera deras inverkan på resultatsmärta.

Metod

Studien inkluderade 201 patienter schemalagda för bröstbevarande kirurgi. Deltagarna randomiserades till antingen en mjuk bh eller stabil bh med kompression. Patienterna rekommenderades att använda bh:n 24 timmar om dygnet i 3 veckor, registrera daglig smärta (NRS), analgetikaanvändning och timmars användning av bh.

Resultat

Uppföljning slutfördes av 184 patienter. Bland dessa rapporterade patienter randomiserade till den stabila bh:n med kompression signifikant lägre smärtpoäng än de som randomiserades till den mjuka bh:n. Patienter som använde den stabila bh:n med kompression rapporterade signifikant högre nivåer av komfort, känsla av trygghet under aktivitet, mindre svårigheter att röra armen samt stöd och stabilitet för det opererade bröstet jämfört med de som använde den mjuka bh:n.

Slutsats

Att använda en stabil behå med kompression är det optimala evidensbaserade valet efter bröstcanceroperation för att minska kvarvarande smärta 3 veckor efter operationen, vilket ökar rörligheten, komforten och känslan av säkerhet.

Trial registration number

Som plastikkirurg, läkare eller sjuksköterska inom estetisk kirurgi vill man ge sina patienter bästa möjliga helhetsupplevelse. I samband med operationer av bröst, buk, stuss och ben har vi ett brett utbud av kompressionsprodukter. De bidrar till att ge patienten en bekväm och effektiv återhämtning, med ett bättre resultat. Produkterna kan användas direkt efter operationen och under hela återhämtningen. Kompressionen hjälper till att förbättra blodcirkulationen och lymfsystemets cirkulation. Patienten får en bättre läkning samt minskad risk för komplikationer.

Rätt bh efter Bröstkirurgi

Efter en bröstoperation rekommenderas att patienten använder en postop-bh som ger rätt stöd och lämplig grad av kompression. Det är kliniskt bevisat att rätt typ av bh ger bättre behandlingsresultat. I en nyligen gjord forskningsstudie visade sig Mirabelle postop-bh vara den mest effektiva typen av bh för att lindra symptom och öka rörelseförmågan efter en bröstoperation. 

Det är viktigt att den bh som används efter operationen varken skaver eller trycker mot den känsliga huden. Därför har våra bh:ar inga irriterande sömmar samt är gjorda i extra mjuka och skonsamma material, godkända enligt OEKO-TEX® standard 100.

Designen är framtagen för att bh:arna enkelt ska kunna sättas på och justeras, både för patient och för vårdgivare. Mirabelle, Klara och Victoria är exempel på helt öppningsbara postop-bh:ar som knäpps framtill, det gör dem smidiga att ta på och av, även om patienten ligger ned. Sandra är en något nättare bh med mindre stöd och bärs ofta som en steg-2-bh.   

Bh:ar och bröstband efter operation

Klara bh

995 kr

Läs mer

Övningar under graviditet

Att stärka kroppen i samband med graviditet är bra för att förbereda den inför förlossningen. Träning kan även bidra till att minska problem med till exempel sömn, hållning och ryggsmärtor. När du tränar ökar kroppens styrka, rörlighet och kondition, vilket gör att risken för skador och komplikationer i samband med förlossningen minskar. Träning gör också att man som gravid ofta mår bättre mentalt och får energi. Mammor som tränat regelbundet under graviditeten har ofta mindre komplikationer, förlossningsskador och minskat behov av smärtlindring. Återhämtningen efter förlossningen sker också ofta snabbare om du gjort styrkeövningar. Det är dock viktigt att man som gravid gör rätt typ av övningar.

Här är fyra enkla övningar som är bra att göra när du är gravid. Använd gärna ett gravidbälte som extra stöd för bäckenet i övningarna och gör endast de övningar som känns bra för dig.

Hälsande hunden

Stå på alla fyra med räta vinklar och sträck vänster arm och höger ben rakt ut. Undvik att vrida på höfterna. Skifta långsamt arm och ben diagonalt och upprepa. Tänk på andningen.

Höftlyft

Ligg på rygg med benen böjda. Lyft höften uppåt så att kroppen blir rak och sänk långsamt ner efter en till två sekunder. Upprepa övningen. För att göra övningen lite mer utmanande kan man prova att placera fötterna på en pall eller bänk.

Knäböj

Ställ dig stadigt med fötterna lite isär och med rak hållning. Dra bäckenet bakåt en aning. Höften får inte vara vriden utan ska vara parallell med fötterna. Böj knäna långsamt som om du skulle sätta dig ner, till ca 90 grader och gå sen långsamt upp igen till stående. Knäna ska vara åt samma håll som fötterna under hela övningen. Vikten bör ligga på mitten eller bak på fötterna. Tänk på andningen. 

Katten och kon

Ställ dig på alla fyra med ben, armar och knän i räta vinklar. Ha benen och armarna lite isär. Pressa händerna mot golvet. Andas sen in och lyft långsamt bröstet fram och upp. Låt skulderbladen sjunka ner i ryggen och ha blicken uppåt. Andas därefter ut och skjut upp ryggen allt vad du kan. Dra in naveln. Hakan ska peka in mot bröstet och svanskotan ned mot golvet. Skjut ryggen i en båge uppåt som en katt. Lyft återigen bröstet framåt vid inandning och upprepa.

Studie visar att NordiCares postoperativa gördel minskar smärta efter laparotomi

Studien “Effect of an elastic girdle on lung function, intra-abdominal pressure, and pain after midline laparotomy: a randomized controlled trial”  visar på positiva effekter av postoperativ gördel. Patienter som genomgår laparotomi och använder en individuellt utprovad prefabricerad gördel postoperativt, har enligt studien signifikant minskad smärta jämfört med patienter utan gördel. Studien är gjord av L. Clay, U. Gunnarsson, K. A. Franklin och K. Strigård.

I studien användes LyftPlus från NordiCare.

Att använda gördel kan därmed ses som en kostnadsbesparande åtgärd, i och med lägre morfindosering och snabbare mobilisering. Studien är registrerad på Clinicaltrials.gov, nummer NCT01517217 och godkändes i januari 2014 och är publicerad i International Journal of Colorectal Disease (Springer Berlin Heidelberg).

Sammanfattning av studien

Syfte

För patienter innebär laparotomi smärta i operationsområdet, svaghet i bukmuskler, minskad lungfunktion och smärta vid hostning. Effekten av att använda gördel som host-stöd efter bukoperationer har varit omtvistat och det vetenskapliga underlaget svagt och motsägelsefullt.

Hypotesen i denna nyligen publicerade randomiserade studie är att användning av prefabricerad gördel postoperativt efter laparotomi ger patienten bekvämt host-stöd utan att inverka negativt på andningsförmågan, att den minskar smärta och att den är lätt att använda. Det finns ingen tidigare studie som undersökt effekten av prefabricerade gördlar.

Metod

48 patienter inkluderades och randomiserades till två grupper, en med prefabricerad gördel postoperativt (23) och en utan (25). Patienterna var över 18 år med ett planerat medellinjesnitt över 12 cm i området för naveln. Både benigna och maligna diagnoser accepterades. Patienter med demens eller behov av långvarig syretillförsel exkluderades. Den prefabricerade gördeln heter Lyft Plus, levereras av NordiCare, och valdes då den är enkel att applicera, har bred karborreförslutning och saknar besvärande sömmar vilket är viktigt för bekvämligheten. Vid behov kan ett hål enkelt klippas för stomi utan att den stödjande funktionen försämras. Produkten finns i fem storlekar och provas ut av en erfaren sjuksköterska för optimalt stöd utan att påverka andning.

Lungfunktion mättes dagen före operation med PEF och host-PEF och sedan postoperativt dag 1-5. Även den forcerade vitalkapaciteten, FVC, och den maximala volym som kan andas ut under första sekunden, FEV1, uppmättes samtidigt som PEF. Smärta mättes med VAS dagen före operation och sedan två gånger om dagen postoperativt dag 1-5. Även The Ventral Hernia Pain Questionnaire (VHPQ) besvarades dagen före operation samt dag 5 postoperativt. Det intraabdominella trycket mättes via kateter i urinblåsan hos de patienter som erhållit epiduralanestesi. Läkningsförmågan utvärderades med hjälp av fotografier.

Resultat

Båda grupperna visar på signifikant nedgång i andningsförmåga efter operation. Inga signifikanta skillnader uppmättes när det gäller andningsfunktion mellan grupperna i resultat för PEF, host-PEF, FVC och FEV1. Resultatet talar för att nedgången i andningsfunktion och hostförmåga efter operation beror på andra orsaker än gördel såsom anestesi och/eller kirurgi. Inte heller det intraabdominella trycket eller läkningsförmågan visade på några signifikanta skillnader. Däremot när det gäller smärta visar studien att gruppen som bar gördel har signifikant mindre smärta dag 5 postoperativt och de patienter i gördelgruppen som behövde morfin doserades med signifikant lägre dos än gruppen utan gördel.

Patienter som genomgår laparotomi och använder individuellt utprovad prefabricerad gördel postoperativt har signifikant lägre smärta och kan därför ses som en kostnadsbesparande åtgärd i och med lägre morfindosering och snabbare mobilisering.

Studien finns i sin helhet på engelska här. Se också www.clinicaltrials.gov, nummer NCT01517217.

Ljumskbråck är vanligt hos män och visar sig som en mjuk och synlig utbuktning på huden i närheten av ljumsken. Denna utbuktning, som uppstår vid en försvagad bukvägg, går ibland att trycka tillbaka och försvinner oftast när man ligger ner. Vissa märker inte av ljumskbråcket alls, men i de flesta fall ger ljumskbråck ett lätt obehag med en känsla av tyngd i området. Ibland kan bråcket ge svårare besvär med värk och stickande eller brännande känsla och kan även ge lite ont i magen eller i pungen. Det är inte ovanligt att det gör som mest ont när bråcket precis börjar träda fram. Värken och utbuktningen kan ofta bli värre när man tar i, hostar, skrattar, böjer sig, ställer sig eller lyfter något tungt.

Inklämt ljumskbråck

Upptäcker man att bråcket plötsligt ger väldigt mycket värk kan det ha uppstått ett så kallat inklämt ljumskbråck. Det innebär att innehållet har klämts och att bråcket måste opereras så fort som möjligt.

Lindra besvären

Barn som drabbats av ljumskbråck opereras i stort sett alltid, men en vuxens ljumskbråck opereras endast när det bedöms ge stora besvär. Har man mildare symtom kan man försöka lindra besvären själv. Det gäller även om operation av någon anledning inte är möjlig eller under tiden man väntar på operation. Man kan till exempel försöka trycka tillbaka bråcket, vilket är enklast i liggande ställning på rygg med böjda ben. Genom att föra handen med lätt tryck över bråcket underifrån upp mot magen kan bråcket gå ner och lindras för stunden. Man kan även prova att försiktigt massera tillbaka bråcket. För att förhindra att ljumskbråcket växer eller ger besvär bör man undvika tunga lyft och aktiviteter som ökar trycket i buken, som till exempel vissa typer av styrketräning. De rörelser som ger en obehaglig känsla i bråcket är ofta bra att undvika, det är därför viktigt att lyssna på sin egen kropp. Rökning och övervikt kan också påverka bråcket negativt.

Bråckband/Ljumskbråckbandage

Balder bråckband och ljumskbråckbandage, enkelsidigt

640 kr

Läs mer

Dålig hållning är vanligt och beror ofta på att man har ett statiskt eller stillasittande jobb, tränar för lite eller spenderar mycket tid framåtlutat åt skärmar. Det är framför allt hur vi lever och vad vi gör som påverkar vår hållning, så med rätt träning och kunskap kan du själv se till att få en god hållning.

Det finns många fördelar med bra hållning:

• Bättre andningsförmåga. Syreupptagning och djupandning påverkas positivt.
• Minskad risk för smärta i rygg och nacke. 
• Bättre matsmältning. De inre organen får bättre förutsättningar att smälta maten.
• Minskad risk för huvudvärk. Forskning visar att ett framskjutet huvud riskerar att ge huvudvärk.
• Minskad risk för stelhet i axlar, bröst, rygg och nacke.
• Man blir piggare. Vid dålig onaturlig hållning måste musklerna jobba mer och tar energi.
• Stresshormonet kortisol minskar.
• Bättre blodcirkulation.
• Koncentrationsförmågan ökar tack vare att syretillförseln till hjärnan blir bättre.

10 enkla tips för att undvika dålig hållning:

1. Träning

Träna hela kroppen med allsidig träning. Träning av mage och rygg är speciellt viktigt samt att träna de korta musklerna med exempelvis yoga och stretchning. En övertränad bröstmuskulatur kan dock få axlarna att dras framåt och ge dålig hållning.

2. Vardagsmotion

Att gå promenader och i trappor tränar upp sätesmuskulaturen som bidrar till bättre hållning. Det är viktigt med bra skor.

3. Försöka undvika annan smärta

Smärta i andra delar av kroppen kan göra att man kompenserar med en annan kroppsdel och på så sätt snedbelastar. Lindra exempelvis ryggont med ett ryggstöd.

4. Hållningsväst

En hållningsväst håller tillbaka axlarna och avlastar musklerna. Den påminner också om att sträcka på ryggen.

5. Sitt rätt på arbetsplatsen

Variera positionen och sitt rakt upp och svanka ryggen. Se till att ha stöd för handlederna om man sitter mycket.

6. Röra sig regelbundet vid stillasittande jobb

Pausa från sittande arbete genom att göra rörelseövningar, stå upp eller gå. Sträck på dig och bli så lång du kan.

7. Var uppmärksam på tidiga symptom

En dålig hållning som inte uppmärksammas och avhjälps kan ge långdragna besvär med värk i rygg, axlar eller nacke.

8. Använd kudde och madrass som passar dig och din sovstil

Kudden ska göra att ditt huvud följer ryggradens linje. En tunnare kudde om du sover på rygg och en tjockare om du sover på sidan.

En fast madrass bidrar till att hålla ryggraden i rätt position.

9. Tänk på ditt rörelsemönster

Tänk på hur du går och hur du lägger tyngden. Undvik högklackat som ökar belastningen på knän, fötter, leder och höfter.

10. Djupandas och sträck medvetet på dig

Att andas djupa och långa andetag kan bidra till bättre hållning. Magen ska röra sig ut och in.

Läs fler atiklar om rygg- och hållningsproblem