Bråck

  1. Lindra besvär och obehag vid ljumskbråck

     

    Ljumskbråck är vanligt hos män och visar sig som en mjuk och synlig utbuktning på huden i närheten av ljumsken. Denna utbuktning, som uppstår vid en försvagad bukvägg, går ibland att trycka tillbaka och försvinner oftast när man ligger ner. Vissa märker inte av ljumskbråcket alls, men i de flesta fall ger ljumskbråck ett lätt obehag med en känsla av tyngd i området. Ibland kan bråcket ge svårare besvär med värk och stickande eller brännande känsla och kan även ge lite ont i magen eller i pungen. Det är inte ovanligt att det gör som mest ont när bråcket precis börjar träda fram. Värken och utbuktningen kan ofta bli värre när man tar i, hostar, skrattar, böjer sig, ställer sig eller lyfter något tungt.

     

     

    Inklämt ljumskbråck

     

    Upptäcker man att bråcket plötsligt ger väldigt mycket värk kan det ha uppstått ett så kallat inklämt ljumskbråck. Det innebär att innehållet har klämts och att bråcket måste opereras så fort som möjligt.

     

     

    Lindra besvären

     

    Barn som drabbats av ljumskbråck opereras i stort sett alltid, men en vuxens ljumskbråck opereras endast när det bedöms ge stora besvär. Har man mildare symtom kan man försöka lindra besvären själv. Det gäller även om operation av någon anledning inte är möjlig eller under tiden man väntar på operation. Man kan till exempel försöka trycka tillbaka bråcket, vilket är enklast i liggande ställning på rygg med böjda ben. Genom att föra handen med lätt tryck över bråcket underifrån upp mot magen kan bråcket gå ner och lindras för stunden. Man kan även prova att försiktigt massera tillbaka bråcket. För att förhindra att ljumskbråcket växer eller ger besvär bör man undvika tunga lyft och aktiviteter som ökar trycket i buken, som till exempel vissa typer av styrketräning. De rörelser som ger en obehaglig känsla i bråcket är ofta bra att undvika, det är därför viktigt att lyssna på sin egen kropp. Rökning och övervikt kan också påverka bråcket negativt.

     

    Läs mer
  2. Snabb och effektiv hjälp vid bråck

     

    Ett bråck hos vuxna försvinner inte av sig själv, därför kan bråck som gör ont eller ger obehag behöva behandling. Man kan minska smärtan och besvären genom att hålla tillbaka bråcket med hjälp av en bråckgördel, ett bråckband eller bråckbyxor. I de fall bråcket inte går att hålla tillbaka, görs istället ett kirurgiskt ingrepp. Många upplever det som bekvämt och tryggt att använda någon form av stöd vid bråck, oavsett om det används i stället för, efter eller i väntan på operation.

    Vid besvär av så kallade främre bukväggsbråck som ärrbråck, navelbråck eller epigastricabråck rekommenderas en gördel. Bråckgördeln sitter runt buken och ger bekvämt stöd och smärtlindring åt bråcket. Gördlarna Smidig, Lyft och ViraRak är exempel på effektiva bråckgördlar. Ärrbråck är vanligt efter bukoperation, men genom att använda en bråckgördel direkt efter operationen går det att förebygga att ett bråck uppstår. Gördeln hjälper också till att förbättra rörligheten och minska smärtan efter operationen.

     

    Läs mer
  3. Träna med ljumskbråck

     

    När man har ljumskbråck är det viktigt att vara försiktig med träning. En del former av träning och övningar kan hjälpa till att minska risken för att ljumskbråcket blir sämre, men gör man övningar och tränar på fel sätt kan bråcket förvärras. Det är viktigt att lyssna på kroppen, vad som känns rätt och inte. Träning som inte gör ont eller känns fel går ofta bra. Tunga lyft och hård belastning på buken, som till exempel situps och core-träning, bör dock alltid undvikas. Aktivitet och rörelse i samband med ljumskbråck är generellt bra, så länge det inte gör ont. Promenader är ett bra sätt att vara aktiv på. Vill man stötta upp bukväggen under träningen eller promenaden, kan man använda ett ljumskbråckbandage.

     

     

    Träning efter operation

     

    Direkt efter en ljumskbråcksoperation är det viktigt att ta det lugnt. Det är dock viktigt att röra på sig för att minska risken för komplikationer. Promenader går bra den första veckan, men träning och fysisk ansträngning bör undvikas. Efter en vecka går det bra att träna försiktigt men se till att såret inte går upp och undvik aktiviteter och övningar som gör ont eller innebär tunga lyft.

     

    Läs fler atiklar om bråck

    Läs mer
  4. Krävs operation vid ljumskbråck?

     

    Ljumskbråck är en vanlig typ av bråck hos män och upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Bråcket orsakas av en svaghet i bukväggen som i sin tur leder till en utbuktning av bukorganen genom bukväggen. En av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet och det ger ofta lindriga besvär eller värk för den som drabbas, men idag finns det god hjälp och behandling att få.

    Ljumskbråck går inte att bota på egen hand och försvinner inte av sig själv, det enda sättet att bota ljumskbråck är att operera bort det. Män med diagnostiserat bråck i ljumskbråck som påverkar det dagliga livet bör erbjudas operation. Alla kvinnor med diagnostiserat bråck i ljumskregionen, med eller utan symtom, bör genomgå operation. Ljumskbråck hos barn opereras alltid. I väntan på eller utan operation, kan man behandla ljumskbråcket med ett ljumskbråckbälte eller ljumskbråcksbandage. Det är en typ av bandage som håller tillbaka bråcket. Idag finns ljumskbråcksbandage som är diskreta och inte syns under kläderna och de finns för både dubbelsidigt bråck och enkelsidigt bråck. Vid lätta till medelstora ljumskbråck samt efter operation, kan man använda bråckbyxor med pelotter som ger önskat tryck mot bråcket. Bråckbyxor är enkla att ta av och på och lämpar sig bland annat för äldre patienter.

     

    Inklämt ljumskbråck

     

    Om man inte opererar bråck i ljumsken finns det en risk att ljumskbråcket kläms där det buktar ut, vilket kan göra att blodflödet stryps. Innehållet i bråcksäcken och tarmen riskerar då att skadas. Detta kallas för inklämt ljumskbråck, vilket kräver vård direkt. Man märker av ett inklämt ljumskbråck snabbt eftersom det gör väldigt ont.

     

    Läs mer
  5. Bråck i olika former

     

    Alla kan drabbas av bråck. Det finns många typer av bråck och flera orsaker till varför de uppstår. Vanligast är ljumskbråck – en av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet. I många fall orsakar bråcket besvär för den som drabbas, oavsett bråcktyp, men idag finns det mycket god hjälp att få.

     

    Ett bråck i magen eller ljumsken kan uppstå av olika anledningar. Det kan bland annat uppkomma efter ett tungt lyft, orsakas av intensivt hostande eller försvagning i ett ärr efter operation. Det kan också ha medfödda eller anatomiska orsaker. Bråck är lite vanligare hos äldre och överviktiga personer. Främre bukväggsbråck är en vanlig benämning på alla de olika sorters bråck som förekommer i bukväggen. Ofta rör det sig då om ärrbråck, navelbråck och epigastricabråck. Det är inte helt ovanligt att bråck uppstår även hos den som opererat sig för stomi, ett så kallat stomibråck. Ett bråck i ljumsken kallas ljumskbråck.

     

    Bukväggsbråck – olika typer av bråck i buken

     

    Bukväggen består av vävnader i flera lager. Längst in finns bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Därefter ligger ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett. Ytterst ligger huden. Om man har bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll (oftast fett och tarm) ut genom en försvagning i bukväggen. En sorts säck med bukinnehåll bildas under huden. Det brukar synas som en bula på magen. Ett bråck är i början oftast litet, men kan - om man inte behandlar det - växa sig stort.

     

    Ett bråck (förutom navelbråck hos nyfödda) kan aldrig försvinna av sig själv utan måste behandlas – antingen med hjälp av konservativ behandling (med bråckgördel) eller via ett kirurgiskt ingrepp. Kirurgi används då bråcket inte kan tryckas tillbaka och inte heller sjunker tillbaka när den bråckdrabbade ligger ned.

     

    Läs mer
Search engine powered by ElasticSuite