Bråck

Ett bråck hos vuxna försvinner inte av sig själv, därför kan bråck som gör ont eller ger obehag behöva behandling. Man kan minska smärtan och besvären genom att hålla tillbaka bråcket med hjälp av en bråckgördel, ett bråckband eller bråckbyxor. I de fall bråcket inte går att hålla tillbaka, görs istället ett kirurgiskt ingrepp. Många upplever det som bekvämt och tryggt att använda någon form av stöd vid bråck, oavsett om det används i stället för, efter eller i väntan på operation.

Vid besvär av så kallade främre bukväggsbråck som ärrbråck, navelbråck eller epigastricabråck rekommenderas en gördel. Bråckgördeln sitter runt buken och ger bekvämt stöd och smärtlindring åt bråcket. Gördlarna Smidig, Lyft och ViraRak är exempel på effektiva bråckgördlar. Ärrbråck är vanligt efter bukoperation, men genom att använda en bråckgördel direkt efter operationen går det att förebygga att ett bråck uppstår. Gördeln hjälper också till att förbättra rörligheten och minska smärtan efter operationen.

Bråck kan även uppstå efter en stomioperation. Vid stomibråck ger gördlarna Form, ViraRak, StomiSoft eller StomiBas bra stabilitet och stöd. Dessa gördlar kan även hjälpa till att hålla stomipåsen på plats samt förebygga bråck. I StomiSoft, StomiBas och Vira kan man dessutom klippa hål att trä stomipåsen genom, om man föredrar eller behöver ha påsen utanpå gördeln.

Ljumskbråck som inte opereras kan lindras med ljumskbråckbältet Balder. Balder ger ett diskret och bekvämt stöd som håller tillbaka bråcket, det finns både för dubbelsidigt och enkelsidigt ljumskbråck. Även bråckbyxor ger effektivt stöd vi ljumskbråck. Byxorna Loke, Frej och Freja har pelotter för att hålla emot ett ljuskbråck. En annan variant av bråck är pungbråck. Vid pungbråck används byxan Tor eller Vidar för att lyfta och ge maximalt stöd där det behövs.

Läs om bråck på Vårdguiden

Träning med ljumskbråck

När man har ljumskbråck är det viktigt att vara försiktig med träning. En del former av träning och övningar kan hjälpa till att minska risken för att ljumskbråcket blir sämre, men gör man övningar och tränar på fel sätt kan bråcket förvärras. Det är viktigt att lyssna på kroppen, vad som känns rätt och inte. Träning som inte gör ont eller känns fel går ofta bra. Tunga lyft och hård belastning på buken, som till exempel situps och core-träning, bör dock alltid undvikas. Aktivitet och rörelse i samband med ljumskbråck är generellt bra, så länge det inte gör ont. Promenader är ett bra sätt att vara aktiv på. Vill man stötta upp bukväggen under träningen eller promenaden, kan man använda ett ljumskbråckbandage.

Träning efter operation

Direkt efter en ljumskbråcksoperation är det viktigt att ta det lugnt. Det är dock viktigt att röra på sig för att minska risken för komplikationer. Promenader går bra den första veckan, men träning och fysisk ansträngning bör undvikas. Efter en vecka går det bra att träna försiktigt men se till att såret inte går upp och undvik aktiviteter och övningar som gör ont eller innebär tunga lyft.

Läs fler atiklar om bråck

Ljumskbråck är en vanlig typ av bråck hos män och upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Bråcket orsakas av en svaghet i bukväggen som i sin tur leder till en utbuktning av bukorganen genom bukväggen. En av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet och det ger ofta lindriga besvär eller värk för den som drabbas, men idag finns det god hjälp och behandling att få.

Ljumskbråck går inte att bota på egen hand och försvinner inte av sig själv, det enda sättet att bota ljumskbråck är att operera bort det. Män med diagnostiserat bråck i ljumskbråck som påverkar det dagliga livet bör erbjudas operation. Alla kvinnor med diagnostiserat bråck i ljumskregionen, med eller utan symtom, bör genomgå operation. Ljumskbråck hos barn opereras alltid. I väntan på eller utan operation, kan man behandla ljumskbråcket med ett ljumskbråckbälte eller ljumskbråcksbandage. Det är en typ av bandage som håller tillbaka bråcket. Idag finns ljumskbråcksbandage som är diskreta och inte syns under kläderna och de finns för både dubbelsidigt bråck och enkelsidigt bråck. Vid lätta till medelstora ljumskbråck samt efter operation, kan man använda bråckbyxor med pelotter som ger önskat tryck mot bråcket. Bråckbyxor är enkla att ta av och på och lämpar sig bland annat för äldre patienter.

Inklämt ljumskbråck

Om man inte opererar bråck i ljumsken finns det en risk att ljumskbråcket kläms där det buktar ut, vilket kan göra att blodflödet stryps. Innehållet i bråcksäcken och tarmen riskerar då att skadas. Detta kallas för inklämt ljumskbråck, vilket kräver vård direkt. Man märker av ett inklämt ljumskbråck snabbt eftersom det gör väldigt ont.

Hur går operationen till?

Vid operation av ljumskbråck förstärks ofta bukväggen med ett armerande plastnät som växer fast och gör att bukväggen har full styrka redan dagen efter operationen. Detta medför att man kan belasta fullt ut så fort smärtan tillåter. Bråcket kan opereras med ett snitt i ljumsken, en så kallad öppen operation eller med titthålsteknik. Vid titthålsteknik, som idag är vanligast, används ett smalt instrument som överför bilder till en bildskärm där kirurgen följer arbetet. Titthål görs under sövning. Patienten kan som regel gå hem samma dag som operationen utförs. Läs mer på vården.se om vad en bråckoperation innebär och vart du kan vända dig.

Efter operationen – Ljumskbråck rehabilitering

Efter operation av ljumskbråck har man oftast ganska lindriga besvär. Det finns risk för att man kan få värk eller nervsmärtor, upp emot 20% av alla patienter som opererats får olika grad av smärta i operationsområdet. Blåmärken i huden vid såren kan förekomma. Efter operationen bör man undvika tunga lyft under 1-2 veckor, annars kan man leva på normalt och får gärna röra på sig. Tidigare gavs råd om sex veckors stillhet, detta gäller inte längre. Risken för återfall med ett nytt ljumskbråck efter operation ligger numera på ungefär 5%. Som rökare har man dubbelt så stor risk för komplikationer efter operationen.

Läs fler atiklar om bråck

Alla kan drabbas av bråck. Det finns många typer av bråck och flera orsaker till varför de uppstår. Vanligast är ljumskbråck – en av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet. I många fall orsakar bråcket besvär för den som drabbas, oavsett bråcktyp, men idag finns det mycket god hjälp att få.

Ett bråck i magen eller ljumsken kan uppstå av olika anledningar. Det kan bland annat uppkomma efter ett tungt lyft, orsakas av intensivt hostande eller försvagning i ett ärr efter operation. Det kan också ha medfödda eller anatomiska orsaker. Bråck är lite vanligare hos äldre och överviktiga personer. Främre bukväggsbråck är en vanlig benämning på alla de olika sorters bråck som förekommer i bukväggen. Ofta rör det sig då om ärrbråck, navelbråck och epigastricabråck. Det är inte helt ovanligt att bråck uppstår även hos den som opererat sig för stomi, ett så kallat stomibråck. Ett bråck i ljumsken kallas ljumskbråck.

Bukväggsbråck – olika typer av bråck i buken

Bukväggen består av vävnader i flera lager. Längst in finns bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Därefter ligger ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett. Ytterst ligger huden. Om man har bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll (oftast fett och tarm) ut genom en försvagning i bukväggen. En sorts säck med bukinnehåll bildas under huden. Det brukar synas som en bula på magen. Ett bråck är i början oftast litet, men kan - om man inte behandlar det - växa sig stort.

Ett bråck (förutom navelbråck hos nyfödda) kan aldrig försvinna av sig själv utan måste behandlas – antingen med hjälp av konservativ behandling (med bråckgördel) eller via ett kirurgiskt ingrepp. Kirurgi används då bråcket inte kan tryckas tillbaka och inte heller sjunker tillbaka när den bråckdrabbade ligger ned.

Ärrbråck är en vanlig komplikation efter någon form av kirurgi i buken. Bråcket uppkommer vid operationsärret där bukhinnan blivit försvagad. Omkring 10-20 procent av de som opererats i buken drabbas av ärrbråck. Bråcket kan orsaka smärtor och det kan bli svårt att röra sig som vanligt. Kosmetiskt kan ärrbråcket bli besvärande om det växer sig stort. Man måste antingen operera eller bära en gördel för att hålla tillbaka bråcket. Det finns studier som visar att man bör använda en gördel i direkt anslutning till operationen för att hindra uppkomsten av bråck. En gördel minskar då också smärta och gör att man fortare kan börja röra på sig, vilket har många positiva effekter för läkning och rehabilitering. Man bör använda gördeln både dag och natt de första 6-8 veckorna, därefter dagtid i ytterligare 6 veckor.

Man åtgärdar bara extremt svåra stomibråck med kirurgi eftersom det finns en risk att man får det igen. I litteraturen varierar förekomsten av stomibråck mellan 5-50 procent, men endast 10-20 procent av dessa kräver operation.

Det kan kännas bekvämare att bära någon form av stödbälte när man har bråck. Man kan välja ett mjukare bälte över stomipåsen eller ett stadigare bälte där man klipper hål för stomibandaget så påsen ligger utanför bältet. Vilket som fungerar bäst är mycket individuellt och det är därför bra att träffa sin stomisköterska eller läkare för att få råd om vilket som kan passa den enskilde. Att använda ett fixeringsbälte över stomin är bra i förebyggande syfte för att förhindra att ett bråck uppkommer, speciellt om man har ett tyngre arbete eller om man är kolostomiopererad.

Navelbråck och epigastricabråck kan uppstå även om man inte gjort en operation i buken. Navelbråck är relativt vanliga och förekommer hos ungefär två procent av den vuxna befolkningen. Naveln är en rest efter navelsträngen och området i bukväggen, där naveln sitter, är svagt. Medfödda navelbråck är inte ovanliga. De flesta läker spontant, och man rekommenderar inte operation före två års ålder. Navelbråck hos vuxna har en ganska hög risk för inklämning och man rekommenderar ofta att dessa opereras. Ett epigastricabråck uppkommer i medellinjen ovanför naveln mot bröstbenet och är vanligen stort som en kula. Det kan uppstå både på barn och vuxna och opereras oftast.

Ljumskbråck – det allra vanligaste bråcket

Att få ett ljumskbråck är mycket vanligt. Undersökningar har visat att nästan en fjärdedel av den manliga befolkningen har ljumskbråck eller har opererats för det. Ljumskbråck upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Denna utbuktning går att trycka tillba