Nyheter

  1. Ny studie visar på fördelarna med en stabil kompressionsbh efter bröstcanceroperation

    Forskaren och onkologisjuksköterskan Malin Backman har 17 års erfarenhet av cancervård. Hon är specialistsjuksköterska inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset samt medicine doktor och universitetsadjunkt vid Karolinska Institutet. Malin såg behovet av att kunna ge bröstcanceropererade patienter svar om rätt bh utifrån forskningsresultat istället för baserat enbart på erfarenhet. Så uppkom idén om en studie som undersöker vilken typ av bh som var mest effektiv att lindra symtom efter en bröstcanceroperation. I studien utgår man från patienternas behov där målet är att minska symtom och öka livskvaliteten efter bröstcanceroperation. Malin menar att forskningsresultaten, som snart kommer att publiceras, fått en direkt klinisk betydelse och nytta för patienterna på Karolinska. De erbjuds nu den stabila bh:n med kompression. Läs hela artikeln här. 

     

    NordiCares stabila postop-bh Mirabelle var den mest effektiva för att minska smärta efter operationen och upplevdes som mer bekväm. Den gav ett bra stöd och därmed ökad trygghet och rörelseförmåga efter operationen. Lär mer om Mirabelle postop-bh här.

    Läs mer
  2. Vi välkomnar Cindy kompressionsbody!

    Vår nya kompressionsbody har äntligen kommit in på lager och vill ut och göra skillnad. Den populära serien med stickade kompressionsplagg kompletteras nu alltså med bodyn Cindy.

    Precis som de andraplaggen i serien har Cindy tagits fram för att ge kompression och stöd och därmed snabbare och mer behaglig läkning. Gemensamt för alla plaggen är också det sömlösa materialet, 4-vägs stretchen och de formstickade zonerna. Cindy är dock först ut med sin beige färg.

    Cindy behandlar stuss (BBL), höfter, buk, lår och rygg. Cindy har: - justerbara axelband som kan fästas både mitt fram eller i sidorna. - Unika formstickade zoner över stuss gör bodyn lämplig vid stussförstoring (BBL) och stusslyft. - Hysk- och haköppningen i sidorna är i 3 steg för enkel på- och avtagning och justering. - Formstickad för att följa kroppens kontur. Bodyn är latexfri och finns i XS-2XL. - En smart omlottöppning är gömd i grenen, men ger ändå kompression i området. En kisstratt kan underlätta toalettbesöket ytterligare.

    Läs mer om Cindy här

    Läs mer
  3. Helena Peters och NordiCare får pris som "Årets Företagare" i Höganäs kommun

    Den 12 maj hölls årets företagsfest i Höganäs. Festen arrangeras av Företagarna Höganäs och Höganäs kommun för att uppmärksamma Höganäs och Kullabygdens företagare. Pris delas ut i 3 kategorier, där "Årets företagare" är den mest prestigefyllda.
     

    I år tog Helena Peters och NordiCare hem vinsten "Årets företagare" med motiveringen "De har ett stort sortiment som ständigt växer och ett starkt fokus på kvalitet, funktion och miljö. Kunderna som handlar kan vara både du och jag, men även stora kända institutioner ute i Europa. Får de själva välja står kundens behov alltid överst, och det märks – 94% av de 1000 omdömena säger "Utmärkt". Ett knä, en höft, ett bröst, det här företaget vann i år vår röst! Vinnaren är ett lokalt medtechföretag, som med fokus på innovation, trygghet och expertis har byggt upp ett fint och välmående företag, som vi i Höganäs och Kullabygden kan vara extra stolta över att få ha hos oss."

     


     

    Läs mer
  4. Ryggont vid graviditet

    Mer än varannan kvinna lider av smärta i ryggen under graviditeten. Den främsta orsaken är de stora förändringarna i kroppen som till exempel tryck från livmoder, viktuppgång, förändrad hållning och hormonell påverkan. Smärta i ländryggen är vanligast och börjar ofta mellan vecka 24 och 36 under graviditeten.

    10 tips för att lindra smärtan i ryggen

     

     Det finns olika sätt att försöka lindra ryggsmärtan. Rådfråga en sjukgymnast eller barnmorska om vad som är bäst för just dig. Här är 10 tips på vad du kan prova själv.

     

    - Se till att ha stöd för ryggen när du sitter eller ligger ner. En kudde kan ge bra support.

     

    - Variera din stå- och sittställning, gärna redan innan du får ont för att förebygga smärta.

     

    - Träning och fysisk aktivitet är bra för ryggen. Promenader, cykling, vattengympa, gravidträning eller simning är bra träningsformer för gravida. Träna gärna upp magen för att stärka upp ryggen.

     

    - Försök att ha en rak hållning i vardagens alla sysslor.

    - Ett ryggstöd eller ryggbälte ger avlastning, smärtlindring och reducerar tyngdpunktsförflyttningen. Stödet gör det dessutom enklare för dig att vara aktiv.

    - Värme kan lindra smärtan. Prova att lägga en vetekudde eller annat varmt mot det onda.

    - Undvik tunga lyft och att böja ryggen långt ner efter saker. Böj hellre på benen.

    - Använd fotriktiga och stabila skor.

    - Lindrig massage kan minska smärtan.

    - Ligg ner då och då, gärna på sidan med böjda ben.

     

    Läs fler atiklar om din kropp i samband med graviditet

    Läs mer
  5. Kroppen efter en förlossning

    Graviditet och förlossning innebär en stor påfrestning på kroppen och det kan ibland ta lite tid för kroppen att återhämta sig. Läkningsprocessen sköts naturligt av kroppen själv, men träning och aktivitet är att rekommendera för att stärka upp mage och muskler. Tuffare konditionsträning såsom gympa, löpning eller ridning bör dock vänta ca två månader. Det är också viktigt att tänka på hållningen den första tiden, när musklerna är lite svagare. Tänk på höjden på skötbordet och barnvagnen och försök komma ihåg att hålla ryggen rak och sänka axlarna.

    Gördel avlastar och smärtlindrar

     

    För att avlasta en försvagad buk blir många nyblivna mammor hjälpta av att använda en stöttande gördel. Gördeln stödjer buken och hjälper magmuskulaturen att dra ihop sig efter graviditeten. Särskilt efter ett kejsarsnitt ger en gördel effektiv och biverkningsfri smärtlindring, samtidigt som den avlastar ärret efter snittet. En gördel över ett buksnitt gör också att hosta och skratt ger mindre obehag. Använd gördeln med fördel direkt efter förlossningen och fram tills att musklerna hunnit dra ihop sig. Kombinationen träning och gördel kan alltså hjälpa kroppen att komma tillbaka efter förlossningen genom effektivt stöd över operationssår och uttänjd muskulatur.

     

    Välj rätt gördel

     

    Det finns gördlar som ger ett lätt lyft under magen och passar rundare magar som inte gått tillbaka efter graviditet. Andra gördlar passar lite mindre magar, de formar sig runt bål och buk och går att anpassa efter att kroppen förändras. Så se till att välja den gördeln som passar just dig.

     

    Läs fler atiklar om din kropp i samband med graviditet

    Läs mer
  6. Foglossning vid graviditet

    När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder inför förlossningen. Detta kallas foglossning eller bäckensmärta och medför ofta att man får ont i höfter, skinkor, korsrygg eller blygdbenet. Besvären brukar börja i mitten av graviditeten och är oftast värre senare på dagen eller efter att man varit aktiv.

     

    Upp mot 73% av alla gravida kvinnor får bäckensmärta, även kallad foglossning, under sin graviditet. Detta upplever många som begränsande och jobbigt och kan i vissa fall även leda till sjukskrivning. Men det finns enkla och effektiva sätt att lindra smärtan. Prata med din barnmorska eller en fysioterapeut för råd och tips vid ihållande smärta.

     

    10 tips för att lindra bäckensmärta

     

    • Rör på dig, utan att det gör ont. Det finns specifika träningsprogram och övningar för gravida. Klick här för träningsprogram
    • Variera ställning från sittande och stående så ofta det går, för att minska belastningen i ryggen.
    • Använd ett bäckenbälte, det ger de allra flesta en omedelbar smärtlindring.
    • Träna upp rygg- och magmuskler så att de kan stödja och avlasta bäckenet. Undvik dock träning och övningar som är olämpliga vid graviditet.
    • Ta korta promenader ofta och med små steg.
    • Håll ryggen så rak som möjligt i vardagliga moment som när du klär på dig.
    • Sätt båda fötterna på samma trappsteg när du går i trappor.
    • Använd bekväma skor som ger stöd och svikt.
    • Prova att placera en kudde mellan dina knän eller under magen när du sover på sidan för att minska belastningen på bäckenet. Kudde kan också placeras vid ryggändslutet när du sitter ner.
    • Undvik att sitta med benen i kors eller skräddarställning.
    Läs mer
  7. Krävs operation vid ljumskbråck?

    Ljumskbråck är en vanlig typ av bråck hos män och upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Bråcket orsakas av en svaghet i bukväggen som i sin tur leder till en utbuktning av bukorganen genom bukväggen. En av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet och det ger ofta lindriga besvär eller värk för den som drabbas, men idag finns det god hjälp och behandling att få.

    Ljumskbråck går inte att bota på egen hand och försvinner inte av sig själv, det enda sättet att bota ljumskbråck är att operera bort det. Män med diagnostiserat bråck i ljumskbråck som påverkar det dagliga livet bör erbjudas operation. Alla kvinnor med diagnostiserat bråck i ljumskregionen, med eller utan symtom, bör genomgå operation. Ljumskbråck hos barn opereras alltid. I väntan på eller utan operation, kan man behandla ljumskbråcket med ett ljumskbråckbälte eller ljumskbråcksbandage. Det är en typ av bandage som håller tillbaka bråcket. Idag finns ljumskbråcksbandage som är diskreta och inte syns under kläderna och de finns för både dubbelsidigt bråck och enkelsidigt bråck. Vid lätta till medelstora ljumskbråck samt efter operation, kan man använda bråckbyxor med pelotter som ger önskat tryck mot bråcket. Bråckbyxor är enkla att ta av och på och lämpar sig bland annat för äldre patienter.

     

    Inklämt ljumskbråck

     

    Om man inte opererar bråck i ljumsken finns det en risk att ljumskbråcket kläms där det buktar ut, vilket kan göra att blodflödet stryps. Innehållet i bråcksäcken och tarmen riskerar då att skadas. Detta kallas för inklämt ljumskbråck, vilket kräver vård direkt. Man märker av ett inklämt ljumskbråck snabbt eftersom det gör väldigt ont.

    Hur går operationen till?

     

    Vid operation av ljumskbråck förstärks ofta bukväggen med ett armerande plastnät som växer fast och gör att bukväggen har full styrka redan dagen efter operationen. Detta medför att man kan belasta fullt ut så fort smärtan tillåter. Bråcket kan opereras med ett snitt i ljumsken, en så kallad öppen operation eller med titthålsteknik. Vid titthålsteknik, som idag är vanligast, används ett smalt instrument som överför bilder till en bildskärm där kirurgen följer arbetet. Titthål görs under sövning. Patienten kan som regel gå hem samma dag som operationen utförs.

     

    Efter operationen – Ljumskbråck rehabilitering

     

    Efter operation av ljumskbråck har man oftast ganska lindriga besvär. Det finns risk för att man kan få värk eller nervsmärtor, upp emot 20% av alla patienter som opererats får olika grad av smärta i operationsområdet. Blåmärken i huden vid såren kan förekomma. Efter operationen bör man undvika tunga lyft under 1-2 veckor, annars kan man leva på normalt och får gärna röra på sig. Tidigare gavs råd om sex veckors stillhet, detta gäller inte längre. Risken för återfall med ett nytt ljumskbråck efter operation ligger numera på ungefär 5%. Som rökare har man dubbelt så stor risk för komplikationer efter operationen.

     

    Läs fler atiklar om bråck

    Läs mer
  8. Vanliga frågor om träning i samband med graviditet – Fysioterapeuten svarar

    Sara Axeliusson är fysioterapeut och jobbar med graviditetsrelaterad bäckensmärta på Brickegårdens vårdcentral i Karlskoga. Här svarar hon på lite frågor kring träning och aktivitet under och efter graviditeten.

    Sara har jobbat som fysioterapeut sedan 2015 och har under åren haft många gravida patienter. De upplever ofta en osäkerhet kring vad som är lämpligt att utsätta kroppen för under tiden man är gravid och direkt efter förlossning. Många vill gärna fortsätta med samma träning som innan man blev gravid, samtidigt som man är rädd för vad som kan vara skadligt för fostret i magen. Sara menar att det är bra att fortsätta träna under sin graviditet. Träningen kan bidra till ökad uthållighet, snabbare förlossning och minskad risk för operativa ingrepp efter förlossningen.

     

    Är det bra att träna när man är gravid?

     

    Ja, träningen förebygger flera fysiska besvär som till exempel bäckensmärta och ryggvärk. Träning minskar även risken för högt blodtryck, diabetes, stress, depression och sömnsvårigheter och hjälper kroppen att snabbare anpassa sig till de förändringar som sker under graviditeten.

     

    Vad tycker du är viktigt att tänka på när det gäller träning och fysisk aktivitet under sin graviditet?

     

    Tänk på att anpassa träningen under graviditeten. I början går det oftast bra att träna hårdare men under andra och tredje trimestern kan träningen behöva anpassas. Träna för att må bra, inte för prestation.

     

    Vilken typ av träning är lämplig när man är gravid?

     

    Du kan fortsätta med din vanliga träning så länge det känns bra, men med viss anpassning i takt med att magen växer. Lämplig träning kan vara uthållighetsträning, styrketräning, yoga och olika dansklasser utan hopp som till exempel Zumba.

    Vilken typ av träning bör man undvika när man är gravid?

     

    Undvik sporter där det finns risk för fall eller hårda smällar mot magen. Kampsporter, boxning, brottning och hård träning på elitnivå bör undvikas.

     

    Vilken vecka kan det vara bra att sluta träna magen?

     

    Runt vecka 20 kan det vara bra sluta med träning där buktrycket ökar som vid tunga arm- och benpressövningar. Övningar som som bör undvikas för magen är till exempel crunches samt raka och sneda sit-ups.

     

    Kan man få missfall eller skada fostret av att träna fel, för hårt eller för mycket?

     

    De flesta missfall sker utan känd orsak och hade inträffat även om du inte hade tränat. Fördelarna och hälsovinsterna med träning under graviditeten överväger risken att få missfall.

     

    Hur ofta och hur länge bör man träna när man är gravid?

     

    Hur länge du kan träna beror på vilken träningsform du väljer och hur du upplever träningen. Du kan låta träningspassen vara mellan 30-60 min. Anpassa intensiteten till längden på passet och träna på medelintensiv nivå, det vill säga inte gå över 160 pulsslag/minut. Är du inte van att träna så jobba i det tempo som känns bra och tänk dig att det skall kännas bekvämt att föra ett samtal under tiden du tränar. Rekommenderad träning är 30 min per dag eller 150 min i veckan.

     

    Bör man som gravid delta i idrotter som innebär fysisk kontakt?

     

    Jag tycker att det skall undvikas. Du är gravid så kort tid i förhållande till ett liv med regelbunden träning så det är onödigt att ta risken. Det går ju självklart att ta del av de moment som inte innebär kontakt med andra utövare som till exempel uppvärmning och stretchning.

     

    Vilken typ av träning är bra efter förlossningen?

     

    Fram till efterkontrollen, som brukar vara 6-8 veckor efter förlossningen, räcker det bra med korta promenader och bäckenbottenträning. Över tid kan promenaderna bli längre. När det är lämpligt att återgå till sin vanliga träning är individuellt och en gradvis upptrappning av belastningen är något som jag rekommenderar.  

     

    Finns det träning man bör undvika direkt efter förlossningen?

     

    Jag brukar avråda från aktivitet som innebär ökat tryck nedåt på bäckenbotten, det kan ge en ökad tyngdkänsla och även urinläckage. Exempel på dessa är löpning och övningar med tunga lyft.

     

    Hur snabbt efter förlossningen kan man börja träna?

     

    Varje kvinna och varje graviditet är unik, så det går inte att säga exakt. Om graviditet oc

    Läs mer
  9. Bråck i olika former

    Alla kan drabbas av bråck. Det finns många typer av bråck och flera orsaker till varför de uppstår. Vanligast är ljumskbråck – en av fyra män får ljumskbråck någon gång i livet. I många fall orsakar bråcket besvär för den som drabbas, oavsett bråcktyp, men idag finns det mycket god hjälp att få.

     

    Ett bråck i magen eller ljumsken kan uppstå av olika anledningar. Det kan bland annat uppkomma efter ett tungt lyft, orsakas av intensivt hostande eller försvagning i ett ärr efter operation. Det kan också ha medfödda eller anatomiska orsaker. Bråck är lite vanligare hos äldre och överviktiga personer. Främre bukväggsbråck är en vanlig benämning på alla de olika sorters bråck som förekommer i bukväggen. Ofta rör det sig då om ärrbråck, navelbråck och epigastricabråck. Det är inte helt ovanligt att bråck uppstår även hos den som opererat sig för stomi, ett så kallat stomibråck. Ett bråck i ljumsken kallas ljumskbråck.

     

    Bukväggsbråck – olika typer av bråck i buken

     

    Bukväggen består av vävnader i flera lager. Längst in finns bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Därefter ligger ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett. Ytterst ligger huden. Om man har bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll (oftast fett och tarm) ut genom en försvagning i bukväggen. En sorts säck med bukinnehåll bildas under huden. Det brukar synas som en bula på magen. Ett bråck är i början oftast litet, men kan - om man inte behandlar det - växa sig stort.

     

    Ett bråck (förutom navelbråck hos nyfödda) kan aldrig försvinna av sig själv utan måste behandlas – antingen med hjälp av konservativ behandling (med bråckgördel) eller via ett kirurgiskt ingrepp. Kirurgi används då bråcket inte kan tryckas tillbaka och inte heller sjunker tillbaka när den bråckdrabbade ligger ned.

     

    Ärrbråck är en vanlig komplikation efter någon form av kirurgi i buken. Bråcket uppkommer vid operationsärret där bukhinnan blivit försvagad. Omkring 10-20 procent av de som opererats i buken drabbas av ärrbråck. Bråcket kan orsaka smärtor och det kan bli svårt att röra sig som vanligt. Kosmetiskt kan ärrbråcket bli besvärande om det växer sig stort. Man måste antingen operera eller bära en gördel för att hålla tillbaka bråcket. Det finns studier som visar att man bör använda en gördel i direkt anslutning till operationen för att hindra uppkomsten av bråck. En gördel minskar då också smärta och gör att man fortare kan börja röra på sig, vilket har många positiva effekter för läkning och rehabilitering. Man bör använda gördeln både dag och natt de första 6-8 veckorna, därefter dagtid i ytterligare 6 veckor.

     

    Man åtgärdar bara extremt svåra stomibråck med kirurgi eftersom det finns en risk att man får det igen. I litteraturen varierar förekomsten av stomibråck mellan 5-50 procent, men endast 10-20 procent av dessa kräver operation.

     

    Det kan kännas bekvämare att bära någon form av stödbälte när man har bråck. Man kan välja ett mjukare bälte över stomipåsen eller ett stadigare bälte där man klipper hål för stomibandaget så påsen ligger utanför bältet. Vilket som fungerar bäst är mycket individuellt och det är därför bra att träffa sin stomisköterska eller läkare för att få råd om vilket som kan passa den enskilde. Att använda ett fixeringsbälte över stomin är bra i förebyggande syfte för att förhindra att ett bråck uppkommer, speciellt om man har ett tyngre arbete eller om man är kolostomiopererad.

     

    Navelbråck och epigastricabråck kan uppstå även om man inte gjort en operation i buken. Navelbråck är relativt vanliga och förekommer hos ungefär två procent av den vuxna befolkningen. Naveln är en rest efter navelsträngen och området i bukväggen, där naveln sitter, är svagt. Medfödda navelbråck är inte ovanliga. De flesta läker spontant, och man rekommenderar inte operation före två års ålder. Navelbråck hos vuxna har en ganska hög risk för inklämning och man rekommenderar ofta att dessa opereras. Ett epigastricabråck uppkommer i medellinjen ovanför naveln mot bröstbenet och är vanligen stort som en kula. Det kan uppstå både på barn och vuxna och opereras oftast.

     

     

    Ljumskbråck – det allra vanligaste bråcket

     

    Att få ett ljumskbråck är mycket vanligt. Undersökningar har visat att nästan en fjärdedel av den manliga befolkningen har ljumskbråck eller har opererats för det. Ljumskbråck upptäcks ofta genom att man plötsligt noterar en mjuk utbuktning i ljumsken. Denna utbuktning går att trycka tillbaka och försvinner oftast till en början

    Läs mer
  10. Information om covid-19 och eventuell påverkan på NordiCares verksamhet

    Situationen med utbrottet av covid-19 påverkar verksamheter och produktion över hela världen. Fortfarande är de fullskaliga effekterna av spridningen svåra att förutse. Utifrån den bild nulägesrapporterna ger ser NordiCare en begränsad påverkan på vår produktion och möjlighet att uppfylla leveransplikt gentemot våra kunder. För ett fåtal produkter kan ersättningsprodukter komma i fråga, det rör sig i så fall om produkter som kan uppfylla samma funktion som den ursprungligt valda produkten, men som kan vara av annan design och/eller erbjudas till annat pris. För kunder som påverkas kommer NordiCare ta kontakt och på individuell basis hitta en lösning utifrån kundens behov och given situation i åtanke.  På längre sikt och beroende på utvecklingen av situationen och spridningen av covid-19 kan bedömningen komma att se annorlunda ut. NordiCare bevakar och analyserar situationen kontinuerligt och återkommer med uppdaterad information för det fall status skulle förändras. För ytterligare frågor vänligen kontakta din kontaktperson eller vårt order/lagerteam på +46 42 35 22 20 eller info@nordicare.se 

    Läs mer
Sida