Dansk 
Norsk 
English 
Deutsch 
Hur hjälper kompression efter operation?
Patientens välbefinnande är det viktigaste målet inom estetisk och rekonstruktiv kirurgi. Som läkare, kirurg eller sjuksköterska vill man alltid ge bästa möjliga behandling, återhämtning och helhetsupplevelse. Genom att använda kompression efter ingreppet appliceras ett tryck på det opererade området, vilket bidrar till ett bättre resultat. Kompression kan bland annat ges i form av gördel, bh, plagg eller bandage.
Förutom att ge stöd och stabilitet, hjälper kompressionen till med att förbättra återflödet av vätska från vävnaden tillbaka till cirkulationen. Detta bidrar till bättre läkning och minskad risk för svullnad och komplikationer, vilket i sin tur leder till en mer bekväm och effektiv återhämtning. Kompression är därför en väldigt viktig del av rehabiliterinsprocessen.
Vätskeansamling och svullnad
En operation kan leda till vätskeansamling och svullnad i det opererade området. Det gäller särskilt ingrepp som involverar snitt i vävnader eller manipulation av blodkärl och lymfkärl. Det som händer när syrerikt blod kommer in i kapillären på den arteriella sidan kan förklaras med hjälp av Starlings lag, som beskriver utbytet av vätska över kapillärväggarna.
Ett kärl rikt på vätska bildar ett tryck mot kapillärens vägg. Eftersom det inte finns lika mycket vätska utanför blodkärlet pressar trycket ut vätska för att uppnå jämnvikt. Detta kallas hydrostatiskt tryck (Pc) och främjar filtrationen. När vätskan inne i blodkärlet pressas ut minskar trycket och i stället ökar trycket mot blodkärlet. Detta tryck kallas det interstitiella hydrostatiska trycket (Pi) och gör att vätskan flödar tillbaka in i blodkärlet och reabsorberas.
I tillägg till dessa två tryck, finns det Kolloidosmotiska trycket (πc). Det utövas av stora proteiner som exempelvis albumin och haptoglobin och finns alltid i blodet. De drar tillbaka vätska in i blodkärlet, vilket gör att vätskebalansen upprätthålls. Efter en operation kan detta tryck minska till följd av blodförlust och resulterar i att blodet späds ut. Blodet innehåller därmed färre av dessa proteiner och vätskan dras inte tillbaka lika effektivt från vävnaderna. Om kapillärens vägg dessutom ökar sin genomsläpplighet, vilket ofta sker i samband med omkringliggande skadad vävnad, kan detta leda till vätskeansamling och ödem.
Ökat återflöde med kompression
Genom att tillsätta en extern kompression skapas ett så kallat mekaniskt tryck. Det ökar trycket mot blodkärlet och påverkar flödet av vätska i de venösa blodkärlen. Det blir ett förbättrat venöst återflöde och lymfatisk dränering. Trycket gynnar dessutom absorptionen av vätska till lymfkärlen. Risken för att överskottsvätska samlas i det opererade området minskar genom att trycka ihop blodkärl och lymfkärl.
Kompressionen gör alltså att det blir ett ökat återflöde av vätska, vilket bidrar till mindre vätska i vävnaden och minskad svullnad. Bortforsling av slaggprodukter och kolidioxid blir mer effektiv, vilket främjar läkningsprocessen och minskar risken för exempelvis infektioner och vävnadsnecros. Stödet till det opererade området gör att belastningen på de skadade vävnaderna minskar. Det bidrar till minskad smärta och bättre rörlighet under återhämtningen. Bättre rörlighet minskar dessutom risken för blodproppar efter en operation, och således bidrar kompression till att minska komplikationer efter kirurgisk ingrepp. Det är dock viktigt att använda kompression på ett korrekt sätt och under övervakning av medicinsk personal. Tillexempel skulle en alldeles för hög kompression kunna strypa flödet i de ytliga kärlen och rent teoretiskt leda till nekroser.
Sammanfattat bidrar kompression till att:
• Minska svullnad och ödem, eftersom överflödig vätska dräneras.
• Förbättra blodcirkulationen, genom att blödflödet till och från det opererade området underlättas.
• Ge stöd och stabilitet åt vävnaderna i det opererade området.
• Minska risken för blodproppar genom att det venösa återflödet förbättras och venöst stas minskar.
• Främja sårläkning genom minskad svullnad.